Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

När livsglädjen tystnar

13 februari 2009 (11:24) | blogg, depression, död, döden, psykiatri, självmord, sjukdom, sjukvård, tonåringar | av: Ludmilla

Häromkvällen blev jag sittandes framför en blogg som jag varit inne på varje dag den senaste tiden.

Det är en 16-årig tjej som skriver om sin bror som ligger på intensiven efter en bilolycka och jag är väldigt orolig för hur det ska gå för honom. Han har legat nedsövd länge och han har svåra buk- och skallskador.

Sen insåg jag att han faktiskt hade valt själv att stiga ut i gatan. Han ville ta sitt liv.
Jag läste mer och mer och hade efter två timmar fått en smärtsam insikt i hur C liv sett ut det senaste 1,5 året.

Jag läser om en tjej som haft det oerhört tufft i livet och fortfarande har. Jag läser om en tjej vars godhet, intelligens och styrka lyser igenom raderna på skärmen. Jag blir riktigt berörd och rörd. Det här är en tjej som klarat sig trots livets orättvisor med drömmen om att få åka till Kalifornien i sommar.

Här kommer en sammanfattning av hennes blogg:

Aug 2007
En mycket nära anhörig till C dog i en allvarlig sjukdom. Detta tog mycket hårt på henne då denne person varit som hennes pappa under uppväxten. C blev LVU:ad som 5 åring pga att hennes föräldrar var båda inlagda på en psyiatrisk klinik, bl.a schizofreni. En storebror har också samma sjukdom. C har många tankar kring sjukdomen schizofreni som ju till viss del är ärftlig. C har ockå en syster som också mår dåligt och har självmordstankar av och till. Och så var det brodern som försökt ta sitt liv och nu är det ju osäkert om han överlever.

Samma dag personen som dött begravs blir en moster påkörd av en bil och hamnar i koma.
Några dagar senare bevittnar C en man som ramlar ihop i en hjärtinfarkt och dör.

Sep 2007
C har en depression och har även svåra panikångestattacker.

Okt 2007
Gravstenen till den nära anhöriga kommer men det står fel årtal på den. När C ringer till begravningsbyrån får hon veta att det kommer dröja ca 3 mån innan man kan byta ut den.

Nov 2007
Farmor dör. Mormor läggs in akut för hjärninfarkt.

C blir inlagd under tvångsvård den 21 nov.

28 dec
Suicidförsök på avdelningen. Rapporterades till Socialstyrelsen.

Februari 2008 – fortfarande inlagd

21 mars
Inlagd i 4 månader. Nytt suicidförsök.

19 april
”Ska ta tag i mitt liv!” Har nu framtidsplaner och drömmer om att åka på språkresa till Venice Beach i Kalifornien sommaren 2009.

21 april
Inlagd i 6 mån. Klarar trots allt skolan mycket bra.

26 maj
Utskriven.

5 juni
Slutar 9an.

Juni 2008
Syster försöker att ta sitt liv natten till examen och blir inlagd.
Får besked om att hon kom in på Samhällsprogrammet på gymnasiet.
Katten får komplikationer efter en operation.

Juli 2008
En annan moster blir inlagd på hjärtintensiven.

Aug 2008
Syster försöker ta sitt liv igen.
Skriver om brorsans bästa vän som tog sitt liv 18 år gammal 2005.

28 aug 2008
Avslutar BUP-kontakten medvetet med sin positiva ”fasad” trots att hon inte mår bra.

8 sep 2008
C bästa vän Hanna tar sitt liv 17 år gammal. C blir inlagd.

Okt 2008
Placerad i familjehem.
Mormor på intensiven.

22 okt 2008
Yngsta brodern på vuxenpsyk pga av suicidförsök.

Nov 2008
C gör ett allvarligt självmordsförsök och blir inlagd.

Dec 2008
Fyller 16 år.

8 januari 2009
Blir utskriven.

19 jan
Bror kliver framför en lastbil och har sedan dess legat på intensiven i Umeå.

Ja, ni ser ju själva vilket otroligt kaos detta har varit. Det har handlat om liv och död på ett väldigt påtagligt sätt. Jag känner så starkt för denna fina tjej som har haft så mycket motgångar. Så många fler motgångar på så kort tid. Långt mycket mer än de flesta är med om på ett helt liv.
Jag känner starkt att hon kommer att klara sig igenom det här. Hon är en överlevare.

Jag tror på dig och tack för att vi får följa din kamp!

Läs ”När livsglädjen tystnar” här…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Jag vill sjunga dig milda sånger
13 februari, 2009 kl 13 februari 2009 (11:33)

Jag har också fastnat i hennes blogg. Och jag förundras över hur mycket en människa klarar av.
kram

Jag vill sjunga dig milda sångers senaste blogginlägg..Kan fantasier bli verklighet?

Kommentar från Gunilla
13 februari, 2009 kl 13 februari 2009 (11:48)

Jag har läst mycket i hennes blogg under åren men visste dock inget om den senaste tragedin. Hur mycket ska vissa behöva klara av?

Gunillas senaste blogginlägg..Vad är det jag läser?

Kommentar från ulle
13 februari, 2009 kl 13 februari 2009 (12:09)

Har vart inne några gånger och läst men inte fattat hur mycket hon varit med om! Helt otroligt att drabbas av så många hemskheter!
Trevlig helg!

ulles senaste blogginlägg..Duktig

Kommentar från Thérèse
13 februari, 2009 kl 13 februari 2009 (13:45)

Också jag har läst Millas blogg till och från under ganska lång tid och förskräcks och förundras över hur mycket en så ung människa tvingats genomlida, men samtidigt hur mycket hon klarar av. Hon är ett litet mirakel vår Milla.

Thérèses senaste blogginlägg..Fråga patienterna!

Kommentar från Bella
13 februari, 2009 kl 13 februari 2009 (13:57)

Jag tycker att den bloggen är jättebra! jag följer den varje dag, har även C’s msn och vi snackar ofta där 🙂 C’s syster har också en blogg 🙂

Bellas senaste blogginlägg..dikt..

Kommentar från Helena
13 februari, 2009 kl 13 februari 2009 (14:28)

Jag följer också C´s blogg och har pratat med henne över msn en del. Nu på sistone har jag tyvärr inte stött på henne, men jag följer hennes ord varje dag.
Hennes historia griper tag och jag blir imponerad av hennes kamp, precis som jag blir av din Ludmilla.
Kramar

Helenas senaste blogginlägg..Ätstörningens fängelse

Kommentar från Camilla
14 februari, 2009 kl 14 februari 2009 (9:58)

Tänk…livet så fullt av öden som vi inte vet om i förväg å tur är väl de för då skulle vi kanske ge upp redan innan vi börjat gå vår väg…ibland slås jag av vår litenhet som i en del av ett gigantiskt kretslopp, jag tänker i djurens värld händer sådant varje dag…men vi människor har så utvecklad hjärna, dock inte alls bara en fördel, eller?

Kommentar från Angelica
15 februari, 2009 kl 15 februari 2009 (0:38)

Jag har följt Millas blogg under flera månader. Liksom du förundras jag över allt som hon (och hennes syster) klarar av. Alla motgångar de tagit sig igenom.

Kommentar från kitty
16 februari, 2009 kl 16 februari 2009 (0:52)

åh, det är som ett knivhugg
av allting milla fått gå igenom.
det är
hemskt
!!!

men livet är inte
rättvist.

kittys senaste blogginlägg..tack jenny! <3

Kommentar från sara
19 februari, 2009 kl 19 februari 2009 (11:23)

jag beklagar din sorg och ska gå in och läsa hennes sida.kram

saras senaste blogginlägg..Svärmor på operation!

Pingback från Ludmillas Blogg » Inte igen…
23 mars, 2011 kl 23 mars 2011 (21:22)

[…] Camillas syster Anna. Jag har berättat om familjen här på bloggen tidigare här… […]

Pingback från Ludmillas Blogg » Slutstation rättspsyk
11 december, 2011 kl 11 december 2011 (10:03)

[…] sedan lång tid tillbaka är Camilla Granberg. Jag har berättat om henne tidigare. Här… och här… och när hennes syster tog sitt liv här… Läs hennes blogg […]

Skriv någonting