Mät tempen i rumpan!
För en massa år sedan gjorde jag AT-tjänsten i Enköping.
Jag tillbringade då dagar och nätter (ofta både och) på akutmottagningen där och skulle handlägga alla akuta sjukdomsfall som kom in. Man var ung och grön doktor men väldigt påläst, aktiv och engagerad.
En rutin som fanns var att sköterskor och undersköterskor förberedde genom att ta blodtryck, puls och temp på patienten så att dessa uppgifter fanns på en lapp som man kunde titta på innan man gick in till patienten. Om patienten hade feber var det ju naturligtvis helt andra tankebanor som sattes igång än om patienten var feberfri.
Efter ett tag märkte jag att det inte riktigt stämde. Jag blev vilseledd i mina tankar om patienten först hade feber men vid närmare provtagning inte hade någon infektion eller tvärtom, om patienten var feberfri och det ändå visade sig att patienten hade en infektion. Tillsammans med dåvarande klinikchef inledde jag därför en undersökning om örontermometern jämfört med rektaltermometerns tillförlitlighet. På Enköpings akutmottagning mätte man nämligen med en örontempmätare.
Slutsatsen var att örontermometern väldigt ofta visade fel. Inte bara för lite, som många trodde utan det kunde vara både uppåt och nedåt. Att ta tempen med örontermometern var alltså egentligen sämre än att inte mäta alls, eftersom det gav vilseledande och felaktiga resultat.
Detta var år 1998.
I ett oktobernummer av Läkartidningen sammanställs en undersökning från infektionskliniken i Örebro som har jämfört muntermometern, örontermometern och rektaltermometern och konklusionen är att det endast är den rektala termometern som är tillräckligt tillförlitlig.
Undrar om örontermometrarna försvinner nu eller om de fortsätter att finnas kvar som vilseledande icke tillförlitliga digitala leksaker?
Läsäven andra bloggares åsikter om termometer, feber, örontemp, rektaltemp, Läkartidningen, studie, infektionskliniken Örebro, feber
Kommentarer till inlägget
Kommentar från Trebarnsmamman
25 oktober, 2009 kl 25 oktober 2009 (14:08)
Har alltid använt ”rumptermometer” på barnen när jag tagit tempen på dem, men däremot har vi i vår familj de problemet att vi är lågtempare…dvs vi har en lägre kroppstemperatur än genomsnittet. Jag kan som mamma bli väldigt irriterad på läkares närapå maniska tankar kring temperaturen. Har flera gånger fått påpeka att barnet har feber, men där man inte tagit oss på allvar eftersom termometern inte visat några 39-40 grader. Dock har vi alltid blivit trodda när vi kommit så långt att läkarkåren verkligen tittat på barnets allmäntillstånd. Tycker det är jättejobbigt att alltid kämpa i motvind…för tempar jag visar tempen för lågt, tempar jag inte så är jag ingen seriös mamma eftersom jag ”vägrar” tempa mina barn. Samma gäller mig själv…har aldrig någon feber att tala om men är dödssjuk och yrar vid 38,5. Tempen är bra, men faktiskt ingenting att följa slaviskt!
.-= Trebarnsmamman´s last blog ..Att vara stark… =-.
Kommentar från Sanna
25 oktober, 2009 kl 25 oktober 2009 (15:24)
Jobbar på en strokeavdelning i södra Sverige.
Vi använder endast ”rump-temp” då örontemp upprepade gånger visat fel.
Hos patienter med ny stroke är det otroligt viktigt att det inte visar fel…
Även om det inte alltid är uppskattat av patienterna men det är ju för deras bästa…=)
Kommentar från Ludmilla
25 oktober, 2009 kl 25 oktober 2009 (16:19)
Trebarnsmamman: Det är allmänt känt att man har olika ”normalvärden” och att förändringar i tempen måste relateras till de normalvärdne man har. Så helst ska man ta tempen på morgonen innan man går ur sängen under ett par veckors tid så att man vet vad ens normalvärd fluktuerar kring för att kunna bedöma vad som är feber.
Grovt sett så är det subfebrilitet mellan 37,5 och 37,9 och feber över 38, men som sagt så varierar det från person till person.
Kommentar från Trebarnsmamman
25 oktober, 2009 kl 25 oktober 2009 (18:30)
Jupp, vi har 36,0 som normaltemp…men tyvärr upplever jag att man allt som oftast är allt för snabb att bara titta på normaltemperaturen. Tyvärr! T.ex. när lilla E hade halsfluss sisst och vi fick frågan om hon har haft hög feber i fler dagar och svaret blev ja eftersom hon var utslagen av feber…nästa fråga vad har hon i temp? 37,5. Ja, du hur tror du de reageade? Inte förrän de såg barnet trodde de mig! Upplever dock att jag blivit bättre trodd efter de att stora J vårdades på sjukhus med körtelfeber och då tempades regelbundet samtidigt som de såg hennes allmäntillstånd. Hon fick då så pass mycket frossa att hon skrämde personalen rejält vid 38,5 – vilket är mycket hög feber för henne.
.-= Trebarnsmamman´s last blog ..Att vara stark… =-.
Kommentar från Ingrid
27 oktober, 2009 kl 27 oktober 2009 (19:19)
Köpte en dyr örontermometer för mååånga år sedan, men tyckte aldrig att jag fick bra eller ska vi säga rättvisande värden. Ibland visade termometern högre värde och barnen sprang glada runt och verkade knappt sjuka. Ibland visade termometern lägre värde, medans barnen var helt utslagna. Ja, jag testade flera gånger och fick olika värden beroende på hur jag vinklade den förbaskade termometern.
Så nu ligger den i sin plastask i medicinskåpet. Jag använder handleden och mina ögon för att se om mina barn har feber. Hur mycket feber de har det har jag ingen aning om. Slarvigt kan tyckas, men jag anser att ett febrigt barn inte ska gå ut utan vila inne med mamma eller pappa och vara feberfri minst ett dygn innan de går tillbaka till dagis eller skola. Tilläggas ska väl att jag har haft förmånen att ha relativt friska barn.
Ja sån e´ jag 😉
Kommentar från immo
28 november, 2009 kl 28 november 2009 (9:18)
Blev förvirrad av alla konstiga värden man fick med olika mätmetoder så jag använder än idag den gamla hederliga varianten med päronformad kula och kvicksilver inuti.Den visar alltid rätt och den behöver inte sitta inne mer än EN minut.När jag var liten tvingade min mor mig att ha den inne i tre minuter.Det var ganska obehagligt och jag kände mig aldrig så dum och fånig som när jag låg där och väntade på att den skulle ticka klart.
När jag låg på lasarett för många år sedan tog personalen där tempen på min rumskamrat med tvång.Han skrek hysteriskt och ålade sig så TRE fick hålla i honom medan en höll i termometern.Minnet har etsat sig fast och jag kan förstå att åtminstone några människor har mkt obehagliga upplevelser runt att tvingas ha termometern i rumpan
Kommentar från Kimberly
10 juli, 2010 kl 10 juli 2010 (11:31)
Jag har inga barn och till mig själv använder jag bara muntermometer eftersom jag inte står ut med rektaltermometer och jag i det närmaste aldrig ”riktig” feber jag är lågtempare och blir helt utslagen så fort termemetern hamnar runt 37.5
Men de måste väl ändå vara bättre än den plastremsa de använde när jag på dagis i mitten av 70-talet som man la mot barnets panna som skulle bli grönt om man var feberfri och annars skulle det bli rött? Tror de utgick ganska snabbt igen.
Kommentar från olof
24 februari, 2011 kl 24 februari 2011 (15:04)
När jag var barn tog mina föräldrar min temp i rumpan. När jag var tolv hade jag inte varit sjuk på jätte länge. Men en gång blev jag, mina föräldrar ville ta min temp i rumpan men det ville inte jag. Min pappa tog mig, la mig över sina knän (som när man får smisk) och stak in termometern i rumpan på mig! Fattar inte varför en vanlig mun termometer inte räckte.
Kommentar från Anonym
30 april, 2011 kl 30 april 2011 (17:24)
Mina föräldrar har tagit min temp i rumpan under hela min uppväxt. Fick inte ta den själv heller förrän jag var 15 (för att jag inte skulle ”fuska”). Fick ligga över en rund, hård kudde på sängen och det var inte roligt alls. Så örontemp verkar helt klart bäst!
Kommentar från solrosen
17 augusti, 2011 kl 17 augusti 2011 (15:49)
Min pappa tog alltid tempen i stjärten på mig så länge jag bodde hemma även om jag var tonåring. När jag var liten tog han den på skötbordet sen fick jag ligga i sängen på mage ofta över ett par kuddar(precis som när jag fick smisk) eller så fick jag ligga på sidan. Jag fick heller aldirg ta den själv i tonåring för han trodde att jag fuskade. Hemma användes alltid en gamla sortens termometer med kulformad spets som pappa smorde in med vaselin på toppen sen skulle den ju sitta i 3-4 -5 min och pappa satt alltid och höll i den så den inte skulle glida ut. Jag hatade alltid att ta tempen i stjärten och krånglade ofta men pappa var benhård att den skulle ta i stjärten oavsett.
Kommentar från Tobias
10 november, 2012 kl 10 november 2012 (8:40)
De går bra att ta tempen i rumpan.men de går långsamt.
Kommentar från Magnus
21 januari, 2013 kl 21 januari 2013 (18:11)
Blev traumatiserad med en febertermometer när jag var barn.Det är nu mer än fyrtio år sedan, men än idag minns jag alltsammans mycket tydligt och detaljerat.
Jag var tio år gammal och skulle läggas in på lasarett. I samband med inskrivningen
ville sköterskan ta tempen för att se att jag inte hade nån infektion i kroppen.
Jag fick dra ner byxor och kalsonger och lägga mig på en säng. Sen tog hon fram en rektal kvicksilvertermometer som hon först knyckte på handen med några gånger för att slå ner pelaren. Skalan inuti termometern rasslade. Sen doppade hon den silvriga kulan i en plastburk med coldcreme innan hon förde in den kalla pinnen i min rumpa. Det här var en fantastiskt bitterljuv situation för mig, för sköterskan var en knallpingla med en sval, härlig doft( parfym?) .När hon räknade pulsslag och jag kände hennes beröring och rena,vackra händer tilltog lusten.
Sen satt hon bara där alldeles bredvid sängen i lårkort klänning/ rock och nylonstrumpor och väntade på att tempen skulle bli klar. Det här var ett brutalt
intåg i vuxenvärlden för mig. Jag blev varse vad kvnnlig attraktion innebär.
Fick en erektion som sköterskan efter ett tag dolde genom att lägga en filt över mig. Jag frågade t o m varför blir den sådär? Ja, det blir så ibland, var svaret.
Minns att min mamma som satt bredvid rodnade och skämdes. Diskussionen blev:
Hur länge skall den sitta inne? Vi brukar ha två minuter. Det här är ett bisarrt minne i mitt liv.Undrar om det bara var njutningen att ge sig hän åt en vacker kvinna? Blev rektaltempad med kvicksilvertermometer i skolan och i kumpen och
minnena kom över mig vid båda tillfällena. Har dock varit helt likgiltig vid de tillfällen jag ombetts att själv stoppa en termometer i baken. Isht de nya digitala.
Kommentar från Ronja
25 oktober, 2009 kl 25 oktober 2009 (13:57)
Själv köpte jag en muntermometer häromdan. Kanske kan man ta tempen 10 ggr och räkna ut ett medelvärde? 🙂