Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Smartphonen, en ny anledning till psykisk ohälsa?

23 mars 2012 (13:58) | depression, IT, sjukdom | av: Ludmilla

Forskare vid universitetet i Maryland, USA, visar att smarta mobiler gör oss själviska och mindre benägna att hjälpa andra eller engagera sig i samhällsnyttigt arbete. Möjligheten att ständigt vara uppkopplad har gjort relationen till mobilen viktigare än relationen till andra. DN

Personligen är jag kär i min IPhone.
Jag har den med hela tiden och gör det mesta på den. Jag surfar, läser mail, håller hjärnan igång med Wordfeud, Word Cup och annat. WF spelar jag med många, t ex mina syskon, mamma och barn. Det blir ett sätt att hålla kontakt med dem dagligen som jag inte skulle göra annars. Det finns ju en inbyggd chatfunktion också.

Jag spelar också spel som Where is my Water och Angry Birds. Bara för skojs skull.
Det finns appar som jag använder med Sophie. Det kan vara bokstavsspel, memo eller saker att sortera.

Jag har min bildström och jag kan redigera bilder. Jag kan visa bilderna från min IPhone på vår TV.
Jag kan se på TV-program och filmer antingen på telefonen direkt eller på TVn via Apple TV.

Jag har min almanacka och påminnelser där. Jag har min telefon/kontaktbok med födelsedagar, adresser, mailadresser och telefonnummer. Jag skickar SMS och får och skickar bilder på barn, barnbarn och släktingar. Jag håller reda på min träning och vad jag äter. Jag håller reda på flygtider och vilka liftar jag åkt i skidbacken. Jag håller reda på vilka dagar barnen varit sjuka och vilka vaccinationer de har fått. Jag kan blogga via mobilen och lyssna på musik. Det finns också många värdefulla appar om mindfulness och annat.

Ja, vad kan man inte göra?

För mig innebär Iphonen att jag har mycket mer kontakt med min omgivning än vad jag skulle gjort annars. Blir jag mer egofokuserad? Det kan kanske uppfattas så om jag i ett socialt sammanhang hänger över mobilen istället för att prata med de som sitter vid det gemensamma bordet. Här anses det vara allmänt hyfs att inte umgås med mobilen och det gör jag oftast inte. Jag använder inte heller mobilen annat än som telefon under arbetstid.

Men visst finns det risk att hamna i mobilen hela kvällen istället för att öppna en bok. Här måste man ju väga för och emot och se vad som är vettigt att man gör. Det finns de som liknar mobilanvändandet med ett beroende. Med vad är vad i forskningen och debatten?

Det är samma sak som när man studerar datoranvändandet och internet. Är det verkligen så att folk blir sjuka och sjukskrivna av att de använder internet eller är det när de är hemma om dagarna de har tid att följa alla bloggar och delta på Facebook hela tiden?

Jonas Mosskin är psykolog tycker inte att media drar rätt slutsatser av den aktuella studien:

En viktig sak med vårt uppkopplade liv är att arbetslivet blivit mer gränslöst. Vi kan jobba både hemma och på fritiden. Balansen mellan arbete och annat kan för vissa personer vara ett problem. Denna typ av stress att alltid vara tillgänglig kan för en del människor bli ett problem framförallt i arbetslivet. Upplevelsen av att tappa kontrollen är det centrala. Om kraven blir för stora och vi inte känner att vi kan kontrollera vår tid, kan smarta mobiler där vi ständigt kan jobba bli ett problem. För de flesta människor är detta något som vi kan hantera.

Läs hela studien här…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Tristessa
23 mars, 2012 kl 23 mars 2012 (16:07)

Är nyfiken på om det är nån App som passar med allt med barn? Vaccin och sjukdomar oså eller har du det bra i nån form av anteckningar? Tycker förövrigt ångest blir mindre med en mobil, det går alltid snabbt och enkelt att bli uppslukad av något annat än ångest. Otroligt bra!

Kommentar från Valter Isander
23 mars, 2012 kl 23 mars 2012 (17:41)

Fängslad av min iPhone, ja, men inte fånge. Jag tycker om situationen, jag har kontakt, slipper gå till datorn, har fler järn i elden. Jag har helt enkelt mindre tråkigt. Och det sociala livet har ökat, jag känner mig inte sjuk eller stressad. Möjligen kan armen, handen bli trött. Jag väljer stöd och skal (silikon) med omsorg.
Och med Apple TV blir utbudet för gemensamt tittande större, en bra sak.

Kommentar från Valter Isander
23 mars, 2012 kl 23 mars 2012 (17:42)

Prenumererar

Kommentar från sonja
28 mars, 2012 kl 28 mars 2012 (0:04)

vilka bra mindfulness finns det? jag går hos en kurator och hon har tipsat om det, så vore ju smidigt om man kunde göra det via mobilen då 🙂 svara gärna till min mail 🙂

mvh sonja

Kommentar från Anna
1 april, 2012 kl 1 april 2012 (16:02)

Jag tror att om man är sjuk i depression så hjälper iPhone och internet till att sluta en i ens isolering för det är så enkelt; man behöver inte anstränga sig för att ta kontakt med andra människor, samtidigt som det är en form av icke-kontakt som isolerar, ett slags moment 22 som bidrar till det mentala fängelset. Jag vet att varken iPhone eller internet är att skylla för psykisk sjukdom men jag tror att allt som främjar oss från andra och lämnar oss i ensamhet inte är bra.

Kommentar från Valter Isander
3 april, 2012 kl 3 april 2012 (8:08)

Du menar fjärmar oss.

Kommentar från Valter Isander
3 april, 2012 kl 3 april 2012 (8:13)

Jag tror, Anna, att det är bättre att bryta en isolering, t ex med en iPhone, jämfört att inte göra något alls. Real kontakt är bra, men kan vara stressande för en skör person. Man kan ta ett steg i taget.
Däremot kan Facebook mm vara riskabelt, påhopp och elakheter förekommer.

Skriv någonting