23 juni, 2010 (21:17) | Linnéa, sorg&saknad | av: Ludmilla
En vän till Linnéa har skrivit detta: Varför? Varför är du död Linnéa? Varför lämnade du oss? Varför finns du inte kvar? Varför kan jag inte se dig, prata med dig, krama dig, röra vid dig, skratta med dig, glädjas med dig? Svaret är enkelt. Du var psykiskt sjuk. Du tog ditt liv, därför att […]
Taggar: dikt, Linnéa, saknad, vän
Kommentarer: 5
11 mars, 2010 (20:53) | depression, självmord, tröst&hopp | av: Ludmilla
Jag har fått en dikt skickad till mig: Ni ser mig allihop, ni tror jag är där hos er Ni ser mig skratta och ni ser mig le Men ni har fel, jag befinner mig på en plats långt härifrån, en plats där ingen av er vart Ni ser inte vädjan i min blick, ni […]
Taggar: be om hjälp, dikt, fasad, självmord, suicid, ta sitt liv
Kommentarer: 10
21 januari, 2010 (13:03) | allmänt, att hjälpa andra, tröst&hopp | av: Ludmilla
Den här dikten fick jag av Marie-Anne, en sorgesyster till mig. Hon förlorade sin Marcus, 24 år, för tre år sedan på en resa i Asien. Dikten är så fin att jag vill dela med mig till dig också! Glöm aldrig Din närvaro är en gåva till världen Du är unik och det finns bara […]
Taggar: dikt, glöm aldrig, värdefull
Kommentarer: 12
15 juni, 2009 (20:43) | allmänt | av: Ludmilla
Jag fick en fin dikt skickad till mig från Sandras mormor som jag tyckte var så fin. Dikten är hämtad från sidan Vi som finns, en sidan för efterlevande efter Tsunamin. Mamma min mamma, se vad jag kan Jag går nu och hoppar lite grann För mina vingar dom bär mig Varthän jag än vill […]
Taggar: ängel, dikt, död, mamma, Sandra, tsunamin
Kommentarer: 11
29 maj, 2009 (19:33) | döden, Linnéa, självmord | av: Ludmilla
Den lilla fågeln flyger Så långt dess vingar bär den lilla är så blyger ja, försynt den lilla är Högt, högt mot solen, stannar aldrig upp någon gång ända bort mot nordpolen sjunger glatt på den lillas sång Plötsligt något händer, och fågeln faller ned hela den vänder, ingenting den ser Djupt, djupt, djupt den […]
Taggar: den lilla fågeln, dikt, Linnéa, självmord
Kommentarer: 16
23 maj, 2009 (9:40) | döden, Linnéa, självmord | av: Ludmilla
Kanske? Jag skriker, men mina läppar är stilla. Orkar inte vara den som sviker Vill inte göra mig illa. Men i mörkret finns ingen väg ut, Ångesten tar all luft, Nu är det slut Varför är livet så tufft? Paniken trycker hårdare, Väggarna kommer närmare, Samtidigt blir jag argare Ögonen tårfylls fortare ”Sluta!” ”Bort från […]
Taggar: dikt, en vecka kvar, kanske, planera sin död
Kommentarer: 13
22 maj, 2009 (15:23) | depression, död, döden, Linnéa | av: Ludmilla
En ensam fågel En liten fågel flyger mot solen. Den lilla känner värmen även fast den är miljontals kilometer ifrån den. Bara några vingslag till, peppar den sig med. Den kämpar och kämpar. Högre, högre, bara lite till. Egentligen orkar fågeln inget mer men envist flaxar de små vingarna på. När fågeln börjar känna sig […]
Taggar: dikt, dödslängtan, ensamhet, fågel
Kommentarer: 9
22 januari, 2009 (18:55) | barn, Linnéa, livet, självmord, sorg&saknad, tonåringar | av: Ludmilla
Jag har hittat så många fina lappar. Många som Linnéa har skrivit till mig och tvärtom. Det här kortet gav jag till henne när hon fyllde 13 år. Jag knåpade ihop en dikt precis som hon ofta gjorde till mig. Det står: Du kom med sommaren Du kom med sol och värme in i mitt […]
Taggar: 13-åring, älskad, dikt, dotter, Linnéa, saknad, självmord, stolt mamma, tonåring
Kommentarer: 13
12 januari, 2009 (11:18) | allmänt, död, Linnéa, livet, Mindfulness, sorg&saknad, tröst&hopp | av: Ludmilla
Min kortvariga bloggvän dog i cancer före jul. Hon är verkligen väldigt saknad av många här på bloggen. Jag vill hedra Helenes minne genom denna dikt som både är min och Linnéas favorit. Den lärde mig om mindfulness långt innan jag själv visste vad det var förnågot. Mina tankar går till Helenes barn och barnbarn […]
Taggar: Alma Mater, Alter Ego, begravning, cancer, dagen i dag är en märklig dag, dikt, helene, medveten närvaro, Mindfulness, resonera.se
Kommentarer: 2
30 september, 2008 (10:59) | acceptans, allmänt, tröst&hopp | av: Ludmilla
Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us. We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? Your playing small does not serve […]
Taggar: dikt, Marianne Williamson
Bli först att kommentera ->