Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Ökad risk för självmord vid diabetes

2 juni 2014 (15:31) | självmord, sjukdom | av: Ludmilla

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att diabetes medför en ökad statistisk risk för självmord, särskilt bland personer som får diagnosen tidigt i livet. Studien publiceras i vetenskapstidskriftenDiabetes Care och kan läsas här…

Arbetet bygger på anonym information från svenska patientregister om 252 191 personer som fått diagnosen diabetes typ 1 eller typ 2 under åren 1996-2009. Varje deltagare med diabetes matchades avseende ålder, kön och födelseort mot fem slupmässigt valda personer ur normalbefolkningen som inte hade diabetes (en så kallad matchad kohortstudie). Resultaten visar bland annat att risken för suicid var mer än tre gånger högre i diabetesgruppen än i kontrollgruppen. Även risken för annan onaturlig död ökade i diabetesgruppen.

Ett förhållandevis vanligt tillvägagångssätt var dödlig förgiftning, exempelvis genom överdos av insulin eller antidiabetesläkemedel (9 procent). Risken för självmord var särskilt hög för personer som fått diagnosen före 40 års ålder, det vill säga diabetes typ 1. Forskarna konstaterar att riskökningen bara till en mindre del berodde på psykiska problem.

kommentar: 1

Jag förlåter dig Linnéa

30 maj 2014 (21:18) | död, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

MAJ06

Hej Linnéa.
Jag vet att det har gått lång tid. Att jag haft svårt för att förlåta dig för det du gjorde. Jag har varit väldigt arg. Jag har faktiskt inte tyckt att du hade någon anledning. Jag har varit arg för att du inte kunde berätta hur det var. Att du tog det här beslutet trots att vi var så många som ville hjälpa dig och se till att det blev bra.

Ingen hade anklagat dig eller förminskat dina upplevelser om vi bara hade vetat vad som pågick inom dig.

Jag förlåter dig för att du lämnade mig.
Jag förlåter dig för att du lämnade dina syskon, din familj.
Jag förlåter dig för att du lämnade dina mostrar, morbror, mormor och morfar.
Jag förlåter dig för att du inte berättade allt.
Jag förlåter dig för att du var så envis om att klara det själv.
Jag förlåter dig för att du gav upp i förtid trots att du kunde fått hjälp.
Jag förlåter dig för att du skrev som du gjorde i ditt avskedsbrev.
Jag förlåter dig för att du slängde bort ditt liv.
Jag förlåter dig för att du är död.

Linnéa:
Jag ber om ursäkt för att jag inte vågade fråga mer om hur du mådde.
Jag ber om ursäkt för att jag inte frågade om dina självmordstankar mer.
Jag ber om ursäkt för att jag inte stod på mig och litade mer på mitt eget omdöme än de som skulle ”kunna”.
Jag ber om ursäkt för att jag inte tog dig till andra sidan jordklotet, från allt ont och bara var ensam med dig.
Jag ber om ursäkt för att jag tog det personligt när du var negativ gentemot mig.
Jag ber om ursäkt för att jag trodde att du tyckte jag var en dålig mamma.
Jag ber om ursäkt för att jag lät dig gå tillbaka till BUP när du blev arg på mig.
Jag ber om ursäkt för att jag inte satt kvar och väntade tills du pratat färdigt med psykologen så att jag kunde hindra dem från att ge dig permission.
Jag ber om ursäkt för att jag inte åkte till Musikens Hus och vaktade utanför.
Jag ber om ursäkt för att jag tappade tron på att jag skulle kunna påverka det som hände.

Linnéa,
Jag älskar dig. Alltid.
Jag saknar dig oändligt mycket.
Du var en fantastisk tjej på alla sätt.
Du gav mig så mycket under dina knappa 15 år.
Jag är så tacksam över att jag fick lära känna dig och att jag fick vara din mamma.
Jag har varit så oändligt stolt över dig, alltid!
Linnéa jag är fortfarande arg och besviken.
Jag känner mig orättvist behandlad. Du hade inte behövt göra så här.
Det fanns hjälp att få. Varför kunde du inte ha tålamod?

Linnéa, jag önskar att du kunde komma tillbaka och berätta hur du tänkte och kände.

Jag älskar dig.

din Mamma

IMG_3726

IMG_3725

kommentarer: 15

6 år sedan Linnéa tog sitt liv

30 maj 2014 (20:59) | Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

IMG_3721

 

Nu var hon på väg till tågspåret.
Hon hade varit med sin bästa vän på Gymnasieskolornas talangjakt på Musikens Hus i Uppsala. Hon ringde till BUP och sa att hon skulle bli lite sen.
Till sin kompis sa hon att hon ville cykla själv tillbaka. Hon hade ju varit inlagd så länge och behövde friheten.
Hon cyklade direkt till tågspåret. Tåget kom 22.03. Hon dog omdelbart.

Vid 22.30 ringde de från BUP och undrade var Linnéa var. Då visste jag att det var kört… Linnéa höll alltid tiderna. Kanske fanns en möjlighet att hon fortfarande var vid liv, men var skulle jag leta?
Strax före 23 kom poliserna och berättade att Linnéa var död.

Mitt liv raserades i ett enda slag.
Från att ha varit lyckligt lottad och hade det jag behövde raserades allt. Mitt liv slogs i spillror. Mitt allt försvann.
Min familj gick itu.

Jag försvann.
Löstes upp i mina beståndsdelar.
Föddes på nytt efter oändliga smärtor.

Vi lyckades få ihop det.
Ett nytt liv.
Ett annat liv. Varken bättre eller sämre.
Bara väldigt annorlunda.

Linnéa du fattas oss oändligt.
Din vackra själ behövdes här på jorden.
Du hade alla möjligheter för att kunna få ett fantastiskt liv.
Jag har svårt att acceptera att du slängde bort det.

Nu är det bara några minuter kvar av ditt liv.
Av livet före.
Snart dör du igen.
För 6e gången dör du för mig nu.
För 6e gången slits jag itu och livet stannar.

Linnéa. Älskade.
Varför lämnade du oss?

IMG_3722

IMG_3723

kommentarer: 2

Att prata om det svåra

26 maj 2014 (18:26) | döden, media, självmord | av: Ludmilla

Uppsala Nya Tidning uppmärksammar Suicide Zero, organisationen jag är ordförande i. Reportern Anna Hellberg har en serie om att tala om döden. Bra tycker jag. Och bra att hon även inkluderar självmord i detta. Den nyligen visade TVserien ”Döden, döden, döden” var mycket bra, men inte ett ord sades om just självmord.

Att tala om självmord är ett skydd för livet!!!

Vill du veta mer om Suicide Zero? Gilla oss på Facebook och läs mer om vårt arbete på suicidezero.se

20140526-192202-69722726.jpg

20140526-192203-69723331.jpg

Skriv en kommentar:

Nu är det dags igen

24 maj 2014 (22:49) | Linnéa, självmord | av: Ludmilla

Det är så underbara majdagar nu. Jag njuter av medelhavsvärmen. Njuter av det gröna och av blomningen.

Min tillvaro är så bra och utan att det finns något att klaga på. Egentligen.

Men det varma i luften, ljuset som solens position på dagen gör och lukterna – allt det gör att minnen väcka till liv. Igen.

Det är sex år sedan på fredag. 30 maj är årsdagen för oss. Linnéa. Hon var 14 år när hon tog sitt liv för att hon hade bestämt sig att inte bli 15 år. Hennes födelsedag är den 7 juni. I år skulle hon fyllt 21 år. Helt obegripligt.

Hon har stannat i åldern 14 år samtidigt som jag tänker att min dotter Linnéa är snart 21.

För det mesta klarar jag sorgen ”bra”. Jag fungerar. Jag klarar av att vara ”stark” och hjälpa andra. Men just nu är jag mest liten och söndrig. Ångesten sitter som en klump i magen hela tiden. Det är som att tiden, naturen, ljuset kryper innanför mitt skal och påminner mig om verkligheten.

Jag orkar inte riktigt med saker omkring mig. Är innesluten i mig själv. Det är svårt för de som finns nära mig att förstå och hjälpa… För det finns ingen hjälp att få. Det är ju som det är. Och det var tillräckligt länge sen det hände för att det inte anses riktigt legitimt att sörja på detta sätt längre.

Imorgon är det mors dag. Det är som ett hån för mig. Jag lyckades inte med min uppgift som mamma. Jag lyckades inte med att min dotter växte upp till en vuxen kvinna. Jag lyckades inte skydda henne från allt ont. Jag lyckades inte göra henne lycklig. Att fira mors dag känns som ett hån, ett skämt. Jag borde inte få vara mamma mer.

Jag vet intellektuellt att mina tankar inte representerar någon bra sanning, men det är så det känns. Jag skulle helst vilja fly bort till ingenstans och bara vara själv.

Linnéa, du fattas mig! Det är en del av mitt hjärta som är så tomt… Samtidigt som jag är fruktansvärt arg…

Ja, jag kan känna det fortfarande.
Det är inte ok.
Man gör inte så här…

Det är så fel.

kommentarer: 10

Hjälp mig att samla in pengar i Linnéas namn till Suicide Zero

19 maj 2014 (23:00) | att hjälpa andra, självmord | av: Ludmilla

Jag har startat en insamling på Charity Storm där alla pengar går till Suicide Zero som arbetar för att förhindra självmord.

Målet är att samla ihop 10 000 kr före den 30 maj, dvs Linnéas dödsdag. Än så länge har det kommit in 4850 kr som motsvarar 49 %.

Varje bidrag, litet eller stort gör skillnad!

Här är insamlingen…

Glöm inte att gilla Suicide Zero på Facebook och dela inläggen så att vi sprider kunskap om självmord!

Stort tack för att även du vill göra skillnad och samtidigt hedra Linnéa och alla andra som tagit sina liv. <3

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Skriv en kommentar:

POSOM i Karlstad

19 maj 2014 (19:21) | allmänt | av: Ludmilla

Dagen har tillbringats i Karlstad där jag föreläst om självmord och sorg för en grupp volontärer i POSOM tillhörande Karlstad kommun. De rycker ut i akuta krissituationer och ska stötta drabbade.

Jag blir varm i hjärtat av att möta dessa innerligt engagerade människor som alla har andra jobb och gör detta på sin fritid.

Vi fick själva också besök av POSOM i Uppsala, när Linnéa dog. Jag blir varm av att också tänka på de personerna som satt med oss de första skälvande hemska timmarna efter beskedet.

Viktigt är att det finns en uppföljning också efter att den akuta hjälpen inte längre är aktuell. Personer som mist ett barn eller mist någon i självmord behöver i stort sett alltid en längre (månader till år) period av stöd. Man kan inte förvänta sig att de drabbade själva ska orka ta kontakten utan man behöver uppsökande och upprepade erbjudanden om hjälp.

kommentar: 1

Lyckan består upp i åldrarna

16 maj 2014 (13:34) | livet | av: Ludmilla

Äldre är lika lyckliga som yngre. Men föreställningen om av vad ett lyckligt liv är skiljer sig mellan åldrarna. Och äldre personer tycks vara bättre på att hantera negativa känslor och ta tillvara på det positiva i livet. Något som borde påverka hur exempelvis val i äldreomsorgen utformas. De slutsatserna dras från en avhandling i psykologi vid Göteborgs universitet.

Äldre människor har genom sin erfarenhet skaffat sig strategier för att hantera besvikelser, ånger och liknande känslor som uppstår när livet inte blir som de tänkt sig. Yngre har istället en tendens att skylla misslyckanden på utomstående faktorer. Pär Bjälkebring har i sin avhandling han ställt frågor om hur 800 personer från ett representativt urval av den svenska befolkningen mellan 19 och 87 år ser på lycka idag, förr och i framtiden.

– Det verkar som att äldre i högre grad accepterar sina egna fel och brister, och får därmed lättare att gå vidare, säger Pär Bjälkebring.
Studien tyder på att föreställningen om vad det är att vara lycklig skiljer sig mellan yngre och äldre. Yngre människor förknippar lycka med exalterande upplevelser, medan äldre uppskattar känslor med mindre energi i och ofta översätter lycka med att kunna vara nöjd med livet som helhet.
Just att vi människor lägger olika betydelser i begreppet lycka vid olika skeden i livet borde enligt Pär Bjälkebring bland annat få konsekvenser för hur val inom äldreomsorg utformas.

– Studier visar att en överväldigande del av de äldre är nöjda med vård och omsorg, oavsett hur den kommun de bor i har organiserat omsorgen. Det tyder på att dessa människor värderar andra saker än att till exempel vara fria att välja olika boendeformer, eller andra val som av kommunerna framhålls som viktiga, säger Pär Bjälkebring.

Avhandlingen visar också att hur valen förväntas gå till spelar roll. I de flesta kommuner får de äldre en trycksak med information om bland annat olika boendeformer. Och de förväntas välja rationellt utifrån denna sakliga information.
– Beslutsfattarna har glömt bort den emotionella aspekten och bryr sig mer om det rationella. På samma sätt så har mycket av forskningen fokuserat på skillnader i minne mellan äldre och yngre, medans den emotionella förändringen är relativt outforskad. Min forskning visar att det finns skillnader mellan yngre och äldre men framtida forskning borde fokusera på hur vi förändras emotionellt under livet.

Enligt Pär Bjälkebring pekar studien även på att livsvisdom inte riktigt tas tillvara idag:
– Förr kanske man frågade farmor till råds när man stötte på motgångar i livet. Idag kollar man istället på internet eller rådfrågar vänner i samma generation. Man missar då att dra nytta av den erfarenhet äldre personer har och de olika strategier de utvecklat för att komma vidare i livet. För när det kommer till de viktiga frågorna som kärlek och ånger är det något som de allra flesta har fått kämpa med någon gång under sitt liv.

Avhandlingens titel: Age Differences in Experience and Regulation of Affect

Skriv en kommentar:

Akupunktur och samtal effektivt vid stressrelaterad psykisk ohälsa

8 maj 2014 (16:31) | depression | av: Ludmilla

Akupunktur tillsammans med terapeutiska samtal i en och samma behandling kan vara ett effektivt sätt att behandla stressrelaterad psykisk ohälsa. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Akupunktur har en väldokumenterad avslappnande effekt. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att akupunktur också kan vara en effektiv hjälp inom primärvården för behandling av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa.

Doktoranden Tina Arvidsdotter har i sin avhandling studerat 120 patienter mellan 22 och 55 år som sökt sig till två offentliga och två privata vårdcentraler i Västra Götaland för stressrelaterade hälsobesvär. I studien erbjöds patienterna behandling med akupunktur integrerat med samtal, utfört av en sjuksköterska.
En enkätuppföljning efter åtta veckor visade att patienterna som fick akupunktur integrerat med terapeutiska samtal rapporterade mindre ångest och depression, ett större mentalt välbefinnande och bättre hantering av stress jämfört med patienter som erbjöds sedvanlig behandling.
Omkring 50 procent av patienterna uppgav vid uppföljningen att metoden lett till minskad ångest, att jämföra med 10 procent bland de som fick sedvanlig behandling. Samma mönster visade sig för depression.
Förbättringen var kvarstående även sex månader senare.

– För personer med stressrelaterad psykisk ohälsa är primärvården ofta den första och enda vårdinstansen. Patientgruppen är också en av de största inom såväl privata vårdcentraler som Närhälsan, vilket gör att , säger Tina Arvidsdotter:
– Mina studier visar hur dessa personer kan förstås och vårdas, de visar sjuksköterskan i en ny roll och att akupunktur integrerat med terapeutiska samtal i en och samma behandling kan vara ett effektivt komplement. Min förhoppning är att vården nu kan utveckla dessa metoder vidare.

Länk till avhandlingen…

kommentarer: 4

Föreläsningen ”Självmord kan man väl inte prata om!” på Urplay

4 maj 2014 (10:51) | allmänt | av: Ludmilla

Här är föreläsningen som jag och Camilla håller om hur man kan prata om självmord. Den innehåller först en hel del fakta om självmord, statistik och myter. Därefter en del om hur man kan tänka kring självmord och någon som är självmordsbenägen. Jag avslutar min del med att berätta om vad som hände Linnéa.

Föreläsningen har visats på Kunskapskanalen vid två tillfällen och ligger nu som näst mest visade föreläsning på Urplay.se

Camilla berättar om sin egen självmordsbenägenhet och hur det känns att vara självmordsbenägen här:

Sprid gärna informationen om föreläsningen!

kommentarer: 2