Dagarna går…
…på något märkligt sätt.
Jag tänker på hur det var för ett år sedan. Linnéa var inte med vid julbaket då. Hon ville inte. Hon kändes avståndstagande och lite oengagerad. Jag tänkte att det nog berodde på att hon faktiskt var tonåring. Jag minns själv hur det kändes att vara 14. Det var svårt. Jag skulle verkligen inte vilja bli 14 igen. Man är mitt ememllan barn och vuxen. Vill bli behandlad som vuxen samtidigt som man ibland är så liten, så liten…
I år kändes Linnéa deltagande på ett annat sätt. Pojkarna var engagerade och gjorde nya idéer på pepparkakshuset. Det verkar som att även de är i behov av nya traditioner. Lite annorlunda.
Det är mörkt ute. Det närmare sig jul. En ny slags jul. Början på något nytt. Sedan blir det ett nytt år. 2009. Ett helt nytt rent år som inte har en massa fruktansvärda händelser i sig. Det kan bara bli bättre.
De senaste dagarna har jag känt lite mer kraft. Jag kan fokusera och orka ta tag i saker. Jag låter inte sorgens smärta bita tag i mig så hårt. Jag märker samtidigt att det tar på krafterna att hålla sorgen i från sig. Jag är så otroligt trött hela tiden.
Men det går.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om advent, julpyssel, barn, sorg, saknad, Linnéa
Kommentarer till inlägget

Kommentar från Thérèse
9 december, 2008 kl 9 december 2008 (12:46)
Utan att på något vis vara en expert tror jag att du måste låta tröttheten ta plats. Krafterna kommer vända åter, och kanske är det i sönerna och den ’nya Linnea’ du kommer finna den. Nya traditioner och rutiner kan var omvälvande och en sorg nog bara det, men samtidigt kan de tillföra läkekraft och styrka.
Du är fantastisk Ludmilla, och jag följer dina steg med stor beundran.
Adventskramar
Thérèses senaste blogginlägg..Livsvals

Kommentar från Sandra
9 december, 2008 kl 9 december 2008 (14:52)
Jag skickar varma krnar i vintermörket, vad skönt att det blev fint, annorlunda kan vara bra det med. Även om det gör ont.
Ta hand om er!
Kram Sandra
Sandras senaste blogginlägg..Och så reste jag mig på nionde

Kommentar från Therese
10 december, 2008 kl 10 december 2008 (0:03)
Jag är säker på att 2009 blir ett bättre år, ett jättebra år. Jag kommer fortsätta följa dig iallafall och hoppas på att det blir ljusare, jag beundrar dig.
Thereses senaste blogginlägg..Hur mycket är kärleken värd, egentligen?

Kommentar från Sofie
10 december, 2008 kl 10 december 2008 (8:27)
Att bryta alla traditioner är nog det viktigaste för oss denna julen. Fösöker hitta styrkan precis som du. Inte lätt då den känns som miljoner ljusår bort. Ett nytt år framför oss, kanske hittar vi styrkan där? Men det är så overkligt allting. En jul utan våra älskade barn hur kunde det bli såhär? Svamlar nog mest idag, men jag vill skicka lite energi till dig. Kram Sofie

Kommentar från Gunilla
10 december, 2008 kl 10 december 2008 (11:20)
Att julen aldrig blir som innan är helt klart. Jag råder dig att inte sätta upp för stora mål, utan att ta en stund i taget. Att man gör det som känns rätt för er i familjen är det viktigaste.
Tack för dina ord på min blogg!
Kram Gunilla
Gunillas senaste blogginlägg..Julcafé

Kommentar från Kamilla
10 december, 2008 kl 10 december 2008 (11:50)
Kikade in *vink*, ville bara lämna ett spår efter mig och tala om att du har en jättefin blogg…..
Kamillas senaste blogginlägg..Bloggtorka….

Kommentar från Lisa Olveby
10 december, 2008 kl 10 december 2008 (18:46)
Jag skickar över all tänkbar styrka och energi jag har övers till dig.
Stor kram vännen. Lisa
Kommentar från Camilla
9 december, 2008 kl 9 december 2008 (10:36)
så skönt för dig och din familj…njuter av att läsa detta!!!!!!!!!! de inger hopp..kramar