Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Vill du ha en Spotify invite?

9 januari 2009 (17:24) | allmänt, depression, livet, musik, självmord, spotify, tävling, tröst&hopp | av: Ludmilla

Som jag tidigare har skrivit så har jag fått ett antal Spotify invites som jag lottar ut här på bloggen.

Jag har skrivit om Spotify här… för er som inte vet vad det är.

Denna gång ska du för att vara med i utlottningen skriva här på bloggen svar på följande fråga:

-Vad är meningen med livet?

Jag vet att detta är en fråga som väldigt många ställer sig. Det är en existensiell fråga som inte har något rätt eller fel svar. Det finns olika perspektiv och vinklar. Tidigare har jag skrivit på samma tema under rubriken: Fördelar med livet. När man är deprimerad eller har en svacka kan det vara svårt att se det. Och svackor har vi ju alla någon gång i varierande grad.

Nu får du knugga tankeknölarna lite grand och formulera något bra angående med meningen med livet. Du har ända till kl 18.00 lördagen den 10 jan på dig att kommentera.

Lycka till!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Pauspling
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (17:56)

Hej!

Har läst och läst och läst din blogg. Upp och ner, ner och upp. Har av någon konstig anledning inte gråtit, men jag tänker på er och på Linnéa nästan dagligen. Känns konstigt att jag aldrig har känt till henne som levande; den dagen jag började läsa din blogg i september var Linnéa redan borta. Låter kanske konstigt, men precis som många andra har skrivit här känner jag en vilja att (via din blogg) lära känna Linnéa och försöka förstå hur hon mådde och vad hon tänkte. Antagligen för att jag själv mådde dåligt som ung och till viss del gör det fortfarande.

I alla fall: Kände mig manad att skriva här just nu när du ställde frågan om meningen med livet (Spotify har jag redan, så det är inte därför jag skriver :). Mitt svar är ganska enkelt: ”Meningen med livet är att ge livet en mening”.

Jag tror nämligen inte att livet har en mening i sig. Ingen förbestämd mening. Jag tror istället att livet handlar om att göra det ”bästa” (eller kanske det sämsta om man nu vill det) med livet, fylla det med just det ens hjärta brinner för. Nackdelen är tydlig: om man inte orkar ge livet en mening så har livet ingen mening.

Kanske var det så för Linnéa?

Din blogg är fantastisk! Ytterligare en ”konstig” kommentar: Det finns två saker jag har ”önskat” mig just när det gäller bloggen och dina små berättelser om Linnéa: (1) att få se gravstenen du så många gånger beskrivit i ord, (2) att få se en video med Linnéa. ”Lustigt” att du uppfyllt båda mina ”önskningar” på en gång, alldeles i dagarna.

Jag har så många tankar och frågor till dig. Kanske skickar jag dem någon gång.

Ta hand om dig!

Kram Paulina

Pausplings senaste blogginlägg..Det ar skorna jag minns

Kommentar från Per Axensköld
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (18:19)

Jag känner igen mig! Kram pAx

Kommentar från Åzzy
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (18:25)

Meningen med livet? Bloggar har en stor mening i mitt liv. En helt ny värld på ett sätt. Man kan träffa andra i samma situation. Man kan skriva kommentarer som tröst. Man kan få tröst genom andras kommentarer. Kram och tack för en väldigt intressant blogg.

Kommentar från Fulica Atra
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (18:28)

Kanske vi funderar lite väl mycket på vad är livets mening istället för att låta livet leva av sig självt. Jag tror att det är livet självt som också är dess mening. Vi är alla ”Earthlings” – vi hör alla ihop.

Kram alla jordingar!

Fulica Atras senaste blogginlägg..Det känns så befriande att få börja tala!

Pingback från Ludmillas Blogg » Meningen med livet
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (19:23)

[…] I mitt förra inlägg efterfrågar jag din “meningen med livet“. […]

Kommentar från anita
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (19:45)

klyschigt nog anser jag att meningen med livet är att skratta så mycket som möjligt, gråta när man behöver det, göra vad man tycker känns rätt och dansa vilt varje gång man känner för det. på stan, hemma själv, på jobbet, på toan, överallt. dansa dig igenom livet med en klackspark och ett leende, men aldrig glömma vad som betyder nått

Kommentar från Miranda
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (19:46)

Jag ser det som så att alla människor går igenom det de behöver gå igenom, i en eller annan form. Om man lyssnar till människor som i perspektiv talar om svåra tider som de gått igenom, så brukar de oftast säga, att det är då man lärt sig mest om sig själv.
Att mista ett barn är dock det svåraste man kan föreställa sig, därför tror jag också de visaste själarna ”bor” hos dom föräldrarna.
Jag tror också på att man existerar efter sin ”död”. Allt är energi, energi omvandlas, den kan ta en annan form, men den kan aldrig inte finnas.
Så livets mening…i min bok, att i detta livet man har nu bli den mest fantastiska versionen av sig själv som man kan bli.
Inte lyckligaste eller den som haft bäst karriär.
Kärnan i livet är kärlek. Jag anser också att ”ondska” finns för hur kan man annars veta vad kärlek är? Om allt var gott…
Allt har en motpol.
En kvinna som överlevt Auschwitz sa att det viktigaste i livet är; själva livet och mänskliga relationer, det skriver jag under på.

Kommentar från Emelie
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (22:39)

Under en period av min tonårstid mådde jag så dåligt att jag inte trodde det fanns någon mening livet, i alla fall inte mitt liv. Någon biolog kanske skulle säga att meningen med det mänskliga livet är att vi ska fortplanta oss, så att mänskligheten lever vidare. Någon annan kanske skulle säga att det faktiskt inte finns någon mening med livet eftersom den personen anser att vi är ett resultat av evolutionen, av en lång rad processer.

Själv tror jag att meningen med livet är att vakna en sommarmorgon med solen i ögonen, göra änglar i snön på vintern, våga vara ett barn när kroppen spritter av glädje, gråta sin förtvivlan när själen fylls utav sorg. Jag tror att meningen med livet är att älska och att bli älskad. Jag tror att meningen med livet är relation. Jag tror att meningen med livet är att vi ska våga se vår styrka och möjligheten att förändra. Jag tror meningen med livet är att vi ska våga se ljuset genom sprickorna, omfamna det brustna inom oss och tillåta oss att vara sårbara. Kärlek, helt enkelt.

Emelies senaste blogginlägg..semesterdags

Kommentar från Vb
9 januari, 2009 kl 9 januari 2009 (22:53)

Tänk, så sent som igår ”tiggde” jag en bloggare om just en Spotifyeinvit, inte första gången.Upptäckte i våras när jag skaffade en walkman att livet ute, bland människor blev enklare, när jag inte hör (läs känner mig hotad), pga musiken i lurarna ger mig livskvalitet, att kunna släppa taget och inte höra vad jag tror mig höra.Skulle bli glad av så lite.
Tar tacksamt emot din värmande omfamning.

Vbs senaste blogginlägg..Oh my SOS

Kommentar från Ingrid
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (0:08)

Ett litet ordspråk som jag hittat någonstans, vet inte vart, men klokt nog att vilja förmedla.

Fyll inte ditt liv med dagar,
fyll dina dagar med liv…

Skriver ju inte här för att få en spotify till, har ju redan fått en.
@Miranda. Gillade det du skrev.

Kommentar från Jennie
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (1:33)

Meningen med livet är alltid personlig. Man måste hitta sin egen mening. Fylla dagarna med det som inspererar och motiverar. Familj, vänner, intressen, karriär och mycket mer. Jag hade en period i mitt liv då jag hade det svårt. Jag ville inte leva. Jag var i ett vakum av förvirring. Jag fick hjälp att hitta min mening igen. Men det var många tunga dagar med många tårar som susade förbi. Men när jag sedan till slut stod stadigt igen så var jag starkare. Jag hade lärt mig vikten av att be om hjälp. Hade jag inte gjort det kanske jag aldrig fått chansen att fylla mina dagar. Mina vänner och min familj är min mening med livet, för dom gav mig det tillbaka då jag trodde att ingenting kunde bli bra igen.
Nu ringer jag dom då jag kännes minsta lilla tedens till ångest för jag vet att dom förstår mig.
Även din och många andra bloggsidor av personer där en anhörig valt att lämna livet får mig att vakna till och rysa. Det kunde ha varit min mamma som skrev…

(Skriver inte för att få spotify)

Jennies senaste blogginlägg..Let`s Dance och Nära och Kära

Kommentar från Annukka
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (2:04)

Genast nickar jag igenkännande och snudd på ivrigt då jag läser kommentarerna här. Allra mest och ivrigast nickar jag åt det Pauspling skrev. Meningen med livet är att ge livet mening. Men vad innebär det..?

Det är naturligtvis individuellt. Vad som känns meningsfullt i mitt liv betyder inte per automatik att det är så hos någon annan. Därför tror jag att meningen med livet är att finna det som är meningsfullt för Mig. Med andra ord.. att lära känna mig själv så pass väl att jag blir en människa som är trygg med vem jag är, vad jag kan och vad jag vill.. och som också kan och vill dela med sig till andra människor. DÄR är ytterligare en viktig mening med livet – kanske den viktigaste: Att dela med sig av sig själv till andra, att värna om varandra, att sträva efter att må bra, att vilja att andra mår bra.. men allra först.. att värna om sig själv.

Du är värdefull..!

Kram Annukka

Annukkas senaste blogginlägg..Fredagen..

Kommentar från Roxana Santander
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (6:50)

Mitt liv tog oxå en extrem vändning när min farbror som hann bo hos mig i 5 mån då han va bostadslös o levt i kappsäck sedans farmors död 1990, fastän ja har 4 farbröder till så valde han att fråga om han fick bo hos mig vilket var självklart ja hade ju precis fått min 1 läg 4 mån innan. Tyvärr så blev han skjuten i huvudet utanför min läg den 20 maj 2000,jag var 20 år då! Det som vart så tungt för mig var att han var den sista människan som ja visste o kände älskade mig villkorslöst o helt äkta precis som min farmor som är min drottning o min sanna mamma.Jag är en tjej som fick en hård o tuff barndom men d började bäst men blev väldigt kortvarig,vet att ja var enormt älskad o va allas favvo fastän ja var 2 barnbarnet men till skillnad från den 1, så föddes ja här i sverige var en tuff liten tös som var mig själv i alla lägen men enormt busig o envis då ja e en kopia av min far o döpt efter farmor o en riktig pappas flicka,mina päron skiljde sig när ja var 2 år så ja var mest hos min farmor tills jag fyllde 4 då d var mycket våld mellan päronen.Upplevde avund från min tjejkusin o hennes mamma sen 1 början då ja var ett hot om farmors kärlek men det är hennes mammas fel då hon själv jämt smörade för farmor (som var mycket respekterad o omtyckt kvinnan i gbg under 80-talet då hon var president över politikföreningarna här o har hjälpt flera tusen chilenare hit till sverige under stadskuppen i chile), och skulle hela tiden bevisa att hennes dotter var bättre då hon pratade fin spanska o hade alltid respekt o skötte sig som en senjorita men var alltid först med att skvallra på mig till farmor,ja var tvärtom o pratade mer sv,o slogs o betedde mig som en pojk o gick efter min vilja så klart dåligt uppfostran i dom flestas ögon.Jag vet att min farmor genomskåda de helt men visade aldrig det då hon var rättvis o ja vet att hon älskade oss alla lika men hon var en hård men väldigt kärleksfull kvinna som spred värme i hela huset, men d var bara ja som hade ständigt återkommande kamp med henne då ingen annan utmanade henne men hon var den enda som lät mig busas då alla andra alltid skrek o skällde på mig o den enda som visste hur man hanterade mig då hon var den enda kvinnan som vann min sanna respekt o hon försvarade mig alltid mot pappa vilket ja då njöt av då ja visste att ja var under hennes vinge o ingen fick jiddra med mig.Men återvände till mamma strax innan ja blev 4 och bodde där med min halvbror som är 11 år äldre.Där ändrades allt då ja fick väldigt mycket stryk för att banka in respekten i mig och fick alltid höra hur dålig,tjock o dum i huvudet ja va o en sådan plåga mm o blev även psykiskt misshandlad kunde ej förstå varför men då va ja inte älskad längre, mat fick ja o hade dom bästa kläderna o 30 barbies o bar guld som få barn hade då men ja visste vad ja ville ha.Då börja festerna hemma vilket ja tyckte va kul men kom alltid sent till dagis o blev hämtad sist o ja som fick huvudrollerna på dagis men förlora dom.Det var i denna vevan som min far kom förbi o boxade henne blodig då ja öppnade dörren,ja grät o skrek o bad pappa sluta då ja var hans allt o han mitt men han totalignonera mig o sprang sen ut från läg som en feg råtta då d hela gick på 1 min.Han dog lika fort för mig där o han föredrog att festa än att vara med mig o sen när samvetet tog i så ringde han o ville ses så han gjorde som mamma köpte mig men varje möte slutade med att vi bråka då ja tog presenten men blev inte snällare.Han skyllde allt på mamma o hon gjorde lika med han.Blev tidigt övergiven o sexuellt utnyttjad av min såå duktiga kusin som tävla mot mig o är 4 år äldre,vart skickad till sommarföräldrar o sen när ja fyllde 8 blev d internat då ja skolkade mycket mitt 1:an.Flyttade hem när ja var 12 år o blev utslängd hemifrån samma år o ja du kan tänka dig resten av åren som nu har gått men för mig så var musiken min stora kärlek,min vän,trygghet,lycka min största passion då ja med åren köpte mycket musik o har en skivsamling på 400-500 skivor o var alltid den som tog över om vad som skulle spelas vart ja än var fastän ja aldrig lärt mig vända plattor så fick ja fart på festerna o fick alla att digga till det som spelades o har bra smak då ja är allätare o sjöng jämt men mest vart bra på att dansa. Min stypappa dog 3 mån innan min farbror mördades men en sak hade ja klart för mig o det var att d var någon som kände han o säkert även mig då inte alla visste att han bodde hos mig o det var ju nån som visste vart vi bodde så ja kunde inte lita på nån o stod nu här ännu 1 gång helt utlämnad och ensam så ja åkte aldrig mer hem igen o sa upp läg efter ett halvår,hann ha den exakt ett år bara. Ja hade alltid mycket folk omkring mig o mob ringde hela tiden o många stöttade mig men minst mina närmaste,o ja hade ju så klart masken på för dom flesta men grät så fort ja va ensam o hade ingen att dela mina tankar o känslor med, även om ja visste att min farbror var med mig vilket han bevisa strax efter begravningen så har ja aldrig varit med om en sådan saknad,smärta,ilska o en helt ny känsla för mig som tärde mig helt det var ovissheten om vem som mörda han. Sorgen tog sakta men säkert helt över mig o ryckte marken från mina fötter o ja tappade lusten till allt.Sluta med allt som ja annars alltid gjorde men blev aldrig medveten o drog mig undan mer o mer o lämna stan 2002 o där kom min räddning från ingenstans till min födelsedag o ja som lämna gbg 2 dar innan o hade 54 missade samtal o 30 sms från folk som ville gratta mig men tappade mob vid 8 på morgonen o fick tebax den först efter 12 på natten o jag som var ute middle out of nowhere o går igenom den o ser att min far ringt fastän vi inte har pratar på snart 2 år o han var den sista ja ville höra ifrån plus att han var säkert berusad.Men d står 2 nr som ja inte känner igen men vet hur smart min pappa är o tvivlar men till slut så tar nyfikenheten över så ja ringer upp o där dyker han upp o är givetvis med min pappa o vi blir kära genom telf efter 4 dar o sen dyker han upp o hans päron skulle visst blir mina gudföräldrar när ja föddes men ja döptes aldrig då vi hamna på 2 olika ställen i sve när dom kom hit 1979 o något sådant här har ja aldrig varit med om men vi håller ihop än fastän det var svårt dom 1 åren då ja var död inombords o sorgen min kunde ingen ta ifrån mig men märkte det 2004 för då insåg ja att ja inte spelat musik på väldigt länge o hade ingen lust till d heller men så olikt mig, sanningen om mig själv då ja hade d svart på vitt att är musiken i mig död så är ja garanterat levande död då ja alltid andats musik o grubblar på detta i 2 år fram då ja inte fatta hur ja kunde låta d hända o inte ens märka d heller o där kom ännu en sorg o den var över mig själv o d har vart en lång väg tebax då det tagit 8 år av mitt liv o ja har mycket kvar än men nu älskar ja livet igen o är enormt lycklig med killen men mer lycklig över att musiken i mig börjar blomma igen fast är inte helt återställd än men d går framåt då ja fick en dj mixer för 3 år sen bara legat o dammat o likaså med mina skivor men har nu tagit fram dom men önskar mig mest ny musik i alla former för mer inspiration driv för att köra på o kanske uppnå att spela runt om i världen,så dyker spotify upp o verkar vara precis det ja behöver to get back on track!! O bästa lyxen att få d direkt hem i datan vilket för mig är den bästa iden sens fildelning så då kanske nån vill hjälpa mig back 2 my passion were i belong o göra 2009 till min comeback då det bästa för mig handlar om att sprida runt lyckorus för själen som musiken kan ge o samt att öppna stängda öron för nytt o få folket att släppa kontrollen då kroppen måste bara röra sig då rhytmen totalt fångar en fastän hjärnan säger stopp då man ingen dansare är mm men allt är blockeringar o hämmningar som vi själva skapat så för mig är det release yourself and free your mind o det är det som kickar mig att gynna alla omkring mig då det för mig för sin mening med fast på ett annat sätt.Så meningen med livet är att få uppleva att bli älskad och att själv få älska o även uppleva sorg o hjärtesorg för det är känslan i sig som är enormt lärorik på alla plan o leder till mer självkännedom och ger en sådan styrka som vi inte ens är medvetna om eller ens har en aning om att vi har men som kan gå upp för en senare i livet o gynna en helt. Jag har alltid grubblat mycket över min barndom då den var så hård och än idag kan vara det o hade svårt för att se nåt gott slut i det hela men samtidigt aldrig tappat hoppet om kärleken o nu vet ja varför o det är tack vare mina 3 första år som ja var så älskad av alla o den som fyllde upp den starkast är min farmor o min farbror även om ja vet att alla i min familj har fyllt upp den på olika sätt så var det dom 2 speciellt som var med mig och är med hela vägen då dom alltid kommer att leva inom mig o är idag enormt tacksam för dom 3 åren som dom stärkte på alla sätt o fick mig att uppleva helt ren kärlek o det är tack vare den ja är vid liv o aldrig tappat hoppet om det då ja redan kände till den o visste att den existerade o ja missa sjukt många år med dom men alla dom g ja fick uppleva med dom slår lätt mina 26 mörka år som jag bara lagt onödig energi på då ja fokuserade bara på d negativa istället för att tänka på det som va positivt. Har ej gett liv än men anar att det oxå har nån mening i livet. Ja beklagar enormt för din sorg men ängeln din vakar över dig o är med dig överallt. Mvh Roxy

Kommentar från bjorn
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (8:42)

http://www.opensoftwarefrihet.blogspot.com/

Kommentar från Ida Ekelund
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (10:36)

Kärlek och omtanke från familj och vänner. Trygghet är det viktigaste av allt. För det som inte har familjer får trygget av något annat. Tryggheten är det som gör oss starka. Tro hopp och kärlek.

Kommentar från Lovisa
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (11:14)

Meningen med livet är att känna glädje, värme, kärlek, lycka men även sorg, hat och saknad, för att kunna uppskatta de ljusa ögonblicken i livet.
Sen min älskade farmor gick bort har jag insett att man måste ta vara på de stunder man har med de man älskar och har nära. Man lär sig att uppsakatta de ögonblicken i livet.
Känner inte att man behöver krångla till det utan det som jag sagt tycker jag representerar hur min syn på meningen med livet är.

Kommentar från Per
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (11:23)

Om jag har lyckats göra livet drägligare för en medmänniska som har det tungt har i alla fall den dagen haft en mening.

Kommentar från Ister
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (11:34)

Meningen med livet?

Att leva.

Isters senaste blogginlägg..Äckligt jobbigt

Kommentar från Sandra Solros
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (11:54)

Meningen med livet är individuell, vi skapar vår egen mening i det vi gör, det vi tänker. Det är ignet som går att upptäckas, eller kan diskuteras fram, för meningen i mitt liv är förmodligen inte samma som i ditt.
Du skapar din mening med ditt liv i det du gör, i ditt jobb, i dina relationer. Är du mamma så har du skapat en mening i det. Och det blir din mening med ditt liv.
Jag älskar den tanken, att jag själv skapar min mening. DÅ får jag ta eget ansvar och kan heller inget skylla något i mitt liv på någon annan.
Så meningen med livet den finns inte, om vi inte skapar den själva.
Kram

Kommentar från jessica.
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (16:09)

att meningen med livet måste ju ändå vara att göra allt för sig själv för att må riktigt bra, att ha kul är väldigt viktigt och inte låta någon trampa på dig. ”jag är bäst!” – måste man tänka helt enkelt och ha människor omkring sig som gör en lycklig och glad. kärlek.

jessica.s senaste blogginlägg..new years eve.

Kommentar från cattis
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (16:14)

Meningen med livet!
De behöver egentligen inte ske under för att få en mening med livet men det gäller att man själv trivs med det och får ut något om det så bara är en liten liten sak. Att fylla dagarna med de man mår bra av..givetvis dyker de ofta upp mindre bra saker också men man lär sig..motgång är inte alltid negativt..de kan rent av långt framåt i tiden ge possitiva saker av de jobbiga.Men när man står mitt upp i något jobbigt ser man det inte utan det kan flera år framåt i tiden ge sig till känna.
Jag kan bara ta mitt liv som exempel..var med om en trafikolycka när jag var 34 år, som totalt förstörde mitt liv.Från att ha varit en människa med 100 bollar i luften,bra arbete jag älskade mm var jag abrupt tvungen att säga hej då till det livet och anpassa mig efter ett liv i ständig värk,rörelsesvårigheter och till att knappt kunna gör någor längre. Givetvis lag jag mig ner och gav upp, i månader.Kunde inte se något possitivt med detta eländiga liv jag fått. De tog mig 4 år att acceptera att jag inte längre var den jag föddes att vara, ett energiknippe.Jag grät hysteriskt den dagen jag fick min förtidspension jag var inte ens 40 år. Men,jag hade 2 val.Forstätta ligga ner och livet rann i från mig eller resa mig upp och se de små små possitiva sakerna dag för dag som ändå fanns där om än man knappt såg dem. Som solen lyser,det gör inte lika ont idag som igår,och fram för allt jag hade blivit priviligierad med all tid i världen.Att fritt disponera min tid utan at tha tider att passa,vilka har det? Att verkligen ta hand om mig och lyssna till 100% vad min kropp och själ behövde.Bara det! så många bäckar små kan bli till en ocean om man bara lär sig se de possitiva som faktiskt kan komma ur de hemska med.
så under några år senare beslöt jag mig för att hjälpa andra att se.Och arbetade ideelt som stödperson och peppade nyskadade och andra sjuka med de erfarenheter jag haft. En dag fick jag ett brev från en ung tjej jag skrivit mycke till under en tid som var mycke illa däran. hon tackade mig för min possitiva syn och de brev jag skrivit och peppat när hon hade de som svårast var de som fått henne tillbaka i livet .Jag hjälpte alltså henne att hitta glädjen i de mörka och hon tog sig tillbaka. En sådan sak är verkligen meningen med livet en av många andra!!!
Att gå genom sorg är det värsta man kan göra och de skulle verkligen ingen behöva göra.Men nu ser ju inte livet ut så,de finns alltid tråkigheter. Men känslan av att ha varit där nere i avgrunden och man trott att man aldrig ska ta sig därifrån till att man flera år senare kan summera att man fakiskt klarade det de är nog bland de starkaste man kan uppleva.Att de är meningen med livet är delat men jag kan ändå på nått vis se det som den största prövningen och en mening om att jag fått veta vem jag är,vad jag är kapabel till.Nån slags mening är det ju ett bevis för vem man är på nått sätt.Å att man av dessa erfarenheter kan dela med sig till andra och hjälpa.

cattiss senaste blogginlägg..Lycklig mamma

Kommentar från annika sandberg
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (16:27)

Kom på ett fint litet poem som någon vuxen släkting skrev i mitt poesialbum då jag var ca 10 år, vet inte vem som skkrivit den men den har fastnat i mitt huvud och hjärta

” Sök i allt
blott kärnan
skal är det som bräcks
Finner du den rätta stjärnan
följ den tills den släcks”

Kanske är meningen med livet att leta efter ”kärnor”, mening i det lilla och det stora man möter, men våra barn kanske var extra ömtåliga just den perioden i livet och tyckte skalen var större och vassare än kärnorna som de trots allt fann.
De är himlens vackraste stjärnor nu.

Annika

Kommentar från Lena
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (16:54)

Ludmilla – Min blogg heter ”Dagarna som går är livet”. Det är ”mitt” uttryck/motto som jag använt så långt tillbaka jag kan minnas.

För mig är: Livet – ett kort ögonblick mellan två evigheter.
Livet är ett fantastiskt tillstånd och världen en fantastiskt vacker plats.

Meningen med livet är: att inse att detta fantastiska tillstånd på denna vackra plats sker under ett kort ögonblick.

Det borde åtminstone få vara så, men jag vet att det är långt ifrån alla som kan känna det. Därför kanske det inte finns någon egentlig mening med livet.

Kram

Lenas senaste blogginlägg..Min resa i bilder – Disneyland i Hong Kong

Kommentar från Jessica
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (17:09)

Hej Ludmilla,

Min mening med livet är att leva nu, göra det jag vill nu, se till att mina nära och kära mår bra nu, att göra det jag mår bra av nu, säga det jag känner att jag vill säga nu, att våga nu och att våga älska och säga det nu.

många kramar,

jessica på öjn

Kommentar från Elsa
10 januari, 2009 kl 10 januari 2009 (17:46)

Hej.
Jag har föjlt din blogg ett tag och känner med dig, det du går igenom är fruktansvärt. Jag har själv under flera år lidit av suicidtankar i samband med psykiska åkommor och har vid några tillfällen även försökt att avsluta mitt liv. Mina föräldrar har vid de tillfällena varit mycket förtvivlade, och jag har nog inte fören på senare tid, mycket tack vara din blogg, insett vad jag har utsatt dem för. När man mår så dåligt finns det helt enkelt ingen möjlighet att se andra allternativ eller att sätta sig in i någon annas kännslor. Men för mig har det vänt. Jag trodde inte att det var möjligt. Jag trodde inte att någon gång skulle må bra, och när man tänker så känns livet tungt, värdelöst och det enklate allternativet är att sluta leva. Men för mig har de svarta dagarna blivit färre och färre, jag kan känna glädje igen. Jag kan le och skratta på riktigt. Jag kan se en framtid. helt plötsligt har jag kommit ut ur min mörka bubbla och upptäckt att det faktiskt finns ett liv som är värt att leva, ett liv som till och med är underbart. Tidigare förstod jag inte vad andra pratade om, jag kom inte ihåg hur det var att må bra och jag kunde inte se hur jag skulle kunna må bra.

Jag tror dock inte att det finns någon mening med livet. Jag tror inte att det finns någon större makt, jag ser människan som ett djur. Inte i någon negativ bemärkelse, för djur är undebrara varelser! Altså skulle denna mening med livet vara att fortplanta sig, äta, mm. Men att enbart göra det skulle inte tillfredställa människan. Utan vi behöver mer, vi behöver få uppleva kännslor av alla slag, där glädje och lycka är de största, var glädjen och lyckan kommer ifrån är olika för alla männiksor. Så tror jag att man behöver kärlek för att må bra, kanske inte alltid från en partner, även om det nog är vanligast. Sen behöves närhet, vi behöver förståeelse, kanske känna oss accepterade, känna att vi tillhör ett samanhang, känna uppskattning… Det viktga är helt enkelt att Må bra. Man ska alltid stäva efter att må så bra som möjligt, hur man gör detta är oviktigt, så länge det inte skadar andra.

Jag tänker på dig
Elsa

Elsas senaste blogginlägg..JA, yes! JIPPIE!!!

Kommentar från Oskar
11 januari, 2009 kl 11 januari 2009 (18:51)

Alltså ,meningen med livet. Denna fråga som alltid återkommer som exempel på obesvarbar fråga. Det är på något sätt så att själva meningen är att det inte finns någon mening. Att man kan göra precis vad man vill. Sartre sa att vi var dömda till den fria viljan. Så kan man välja att se det, trots att de låter negativt.
Så jag skulle säga att det är det som är meningen med livet, den fria viljan, oavsett om den är påtvingad eller inte.

/Oskar

Oskars senaste blogginlägg..voi

Kommentar från Tony
12 januari, 2009 kl 12 januari 2009 (8:32)

Meningen med livet är nog nått som förändras hela tiden, när man är lite så handlar meningen med livet bara om sej själv och allfefter som man blir äldre kommer de nog att handla mer och mer om sina barn, nära och kära till sist har de inget med en själv att göra utan bara se till att alla andra har de bra.

Kommentar från Marcus Lithander
13 januari, 2009 kl 13 januari 2009 (0:55)

Meningen med Livet är att inte tänka! Ju mindre du tänker ju mer har du levt!

Å så musik från Spotify förstås!

Hare gött!

Kommentar från Sven
13 januari, 2009 kl 13 januari 2009 (16:22)

Meningen med livet är något människan frågat sig i alla tider. Vad gör vi här, vad är vårt syfte, vart är vi på väg, varför är vi på väg, hur kommer det sluta, när började det, vad händer efter döden? Alla de frågorna hör ihop med meningen med livet. Människan är besatt av att allt ska ha en mening, ett syfte, för om det inte finns en mening, varför finns det? Det behöver inte alltid finnas en meningen med något, men det spelar ingen roll, det viktigaste är tacksamheten till de möjligheter som ges en. Där har vi meningen med livet.. Tack för mig.

Kommentar från madeleine
14 januari, 2009 kl 14 januari 2009 (1:19)

För mig så är meningen med livet att leva! Att få ut det mesta man kan av livet. Det finns så många underbara saker med livet som bara måste upptäckas!! Olika kulturer, människor, natur, språk, vetenskap. Finns det något mer stimulerande att upptäcka något nytt som får en att helt tänka om? Sist men inte minst så kommer kärlek och vänskap för utan att ha någon att dela alla dessa underbara ting, är det nog inte lika spännande längre! Jag beklagar djupt för sorgen, men hoppas att du trots det kan finna ny glädje i livet… /Madeleine

Kommentar från Timo
18 januari, 2009 kl 18 januari 2009 (10:15)

Meningen med livet är väl att ta till vara på det man har.

Kommentar från Andess
4 februari, 2009 kl 4 februari 2009 (21:53)

Meningen med livet är LUFT. För mig handlar allt om detta. Att få tillräckligt med utrymme, tid och luft till mig själv. Att få ork och luft till att göra det jag tycker är kul. Och sist men absolut inte minst, att ha tillräckligt med luft över att ge till andra! Att dela med mig av det som är mest värt för mig själv känns som det viktigaste i världen. Peace & Love to all of you 😉 //Anders *håller tummarna för Spotify*

Kommentar från Johanna
8 mars, 2009 kl 8 mars 2009 (18:04)

Meningen med livet är att leva det fullt ut:) de är väl inte så svårt?^^, man måste våga saker för att livet ska bli så bra som möjligt. Man ska göra det man själv känner att man ska göra med livet, det som är viktigt för en själv. Annars är det ingen idé att leva om man bara ska gå runt och göra allt som alla andra vill/tycker att man ska göra!:) kraam

vill gärna ha en spotify om du har någon kvar:)

Kommentar från Louise
14 april, 2009 kl 14 april 2009 (18:55)

Meningen med livet tror jag är det man vill att meningen ska vara.. Det man vill ska va meningen med livet blir meningen med livet..

Kommentar från Johan
4 maj, 2009 kl 4 maj 2009 (13:51)

Gratis spotify invites finns på http://www.home.no/spotifyinvite/ personlig invite ifrån databas!

Kommentar från Vicky
28 maj, 2010 kl 28 maj 2010 (18:34)

Jag vill gärna ha en spotifyinbjudan.
Kan någon skicka mig en inbjudan till: spotifyinbjudan@hotmail.se

Skriv någonting