Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…
När vi känner oss irriterade är det för att vi anser att någon person, plats, sak, situation eller något faktum i våra liv som känns oacceptabelt för oss. Vi kan inte återfå vår jämvikt och balans förrän vi kan acceptera personen, platsen, saken eller situationen exakt som den är. Ingenting, absolut ingenting händer i universum […]
Om man har förlorat ett barn ska man väl inte kunna känna sig glad? Ändå har jag faktiskt gjort det de senaste två dagarna. Inte hela dagarna, men ändå ett betydligt högre sinnestillstånd än på mycket länge. Jag kan vakna på morgonen och känna lust. Lust att göra saker. Jag har mycket mer kraft över […]
Ännu en måndag. Det är dagen i veckan som det är flest aktiviteter. Jonas har engelskaglosförhör, gymnastik, gitarr och scouterna. Oscar har gitarr och simning. Så det är mycket som ska med till skolan och många skjutsningar fram och tillbaka. Emelie är tillbaka i sin studieort igen och är entuiastisk över sina studier. Det är […]
Jag läser bloggar som mammor till barn som dött skriver och jag har kontakt med många andra som förlorat sina barn. De allra flesta skriver endast gott om dem, som om barnet vore fullständigt felfritt. Det är inte fel. Tvärtom så är det fullständigt naturligt eftersom det är så vi fungerar vi föräldrar. Vi minns […]
Det är höst nu. Det är liksom odiskutabelt när det är oktober. Jag har svårt för hösten. Allt dör… vissnar… Sorligt! Mörker. Kyla. Människorna drar sig inom sitt skal och stänger dörrarna. Går i ide. Man vet att det tar lång tid innan det blir vår. Jag reflekterar över var jag är någonstans. Just nu […]
Men hallå… inte nu igen… Jag som var så bra på banan. Jag är så förbaskat trött på att vara så här… Gillar inte den här rollen. Opålitlig, ineffektiv och okoncentrerad. Det är inte ”jag”. Ok. Acceptera. Nu ska jag bara se om jag kan hitta kontakten igen så att jag kan sätta igång systemet […]
Idag har Johan inte väckt Linnéa kl 6.30. Han har inte heller dukat frukost till 5 utan till 4. Jag har inte krockat med Linnéa i tvättstugan när vi letar efter rena kläder. Jag har inte småpratat med henne vid frukostbordet, och hon är inte heller så där surmulen som hon brukar vara på morgonen. […]
Så blev det helg igen. Fredagarna är räknepunkten. Hur många veckor har det gått nu egentligen…? Jag har gått över till att räkna månader. Nästa vecka är det 3 månader sedan min dotter hoppade framför tåget. Jag märker att jag måste vara här och nu. Jag kan inte älta det som varit. Jag blir tokig […]
Jag väntar på lugnet…. jag väntar på dig… jag väntar på stödet från dig och dig… jag väntar på ett tecken… jag väntar på beslutet… jag väntar på att det ska kännas bättre… jag väntar på att livet ska gå vidare… jag väntar på kraften…. jag väntar på att jag ska kunna leva med att […]
… och hon låg inlagd på barnpsyk i nästan 8 veckor innan hon på den obevakade permissionen tog sitt liv. Tidsperspektiven skevar. Det känns som att det var nyss hon dog men att det var en evighet hon låg på barnpsyk. Inget hände. Hon blev inte bättre… Hon var precis lika självmordsbenägen hela tiden hon […]
