Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Det är mörkt…

2 februari 2009 (16:56) | acceptans, barn, död, döden, Linnéa, självmord, sorg&saknad, tonåringar | av: Ludmilla

Solen har skinit på gnistrande kristaller strödda över marken. Ljusare än hitills.
Ändå känns det så väldigt mörkt.
Klumpen i magen vill inte försvinna.
Det är stor, tung och väldigt vass.
Hela tillvaron känns som i ett mörker. Varje steg känns väldigt tungt att ta.

Linnéa är död.
Linnéa var arg på mig när hon dog.

Det är svårt att släppa.
Det är svårt att acceptera.

Jag känner mig trött.
Påminner mig om överlevnadsplikten som vi som har fler barn faktiskt har.
Jag har barn som behöver mig.

Påminner mig om att jag är mer sårbar när jag varit sjuk.
Påminner mig om att tankar bara är tankar. Att de negativa tankar jag har om mig själv inte nödvändigtvis representerar en sanning. De är bara tankar. Sådant som jag själv har konstruerat.

Dagens tips som jag har fått hos min psykolog: Handla tvärtemot min känsla. När det känns riktigt tungt och mörkt ska jag alltså istället för att sitta här och deppa, sätta på en rolig film…

Jag ska testa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Ister
2 februari, 2009 kl 2 februari 2009 (17:54)

*sätter mig brevid och skrattar med till filmen*

Isters senaste blogginlägg..Aktiv träning – för män?

Kommentar från Paulina
2 februari, 2009 kl 2 februari 2009 (18:13)

Bra tips, det är nog hemligheten, men det är lättare sagt än gjort om du frågar mig. När jag mår dåligt försöker jag peppa mig själv till att göra roliga saker men orkar oftast inte och blir då ännu deppigare över att jag är så misslyckad. Och så fortsätter det så…ner ner ner…

Suck!

Skickar några stöttande kramar! Kanske hjälper?

Paulinas senaste blogginlägg..Scener ur ett äktenskap

Kommentar från BeckaBus
2 februari, 2009 kl 2 februari 2009 (18:48)

Tänker på dig!

Massa kramar igen

BeckaBuss senaste blogginlägg..Never Give Up!

Kommentar från Trebarnsmamman
3 februari, 2009 kl 3 februari 2009 (9:28)

Skickar en jättestor kram till dig! Och jag håller med din psykolog, fast jag skulle säga såhär…var snäll mot dig Ludmilla, pyssla om dig och unna dig något alldeles extra för det är du värld. Just när man ifrågasätter sig själv som mest behöver man också ta hand om sig själv och älska sig själv som mest. Du är en härlig person! Vad gör det att Linnea var arg på dig? Hon var ju arg på hela världen iom sin sjukdom. Klart hon skulle vara arg på dig, precis som små barn trotsar sina föräldrar trotsade hon dig…eftersom hon visste att du ändå alltid kommer älska henne!
KRAM

Trebarnsmammans senaste blogginlägg..Har bättrat mig lite 🙂

Skriv någonting