Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Kategori: Linnéa

Livet går vidare…

28 september, 2009 (6:21) | att hjälpa andra, döden, Linnéa, livet, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Idag skriver SvD om min sorg efter Linnéa. Jag blir glad över att man vågar skriva om sorg och självmord. Jag är helt övertygad om att det är den rätta vägen att gå. Vi måste bli mer öppna. Det är det som kommer att kunna göra skillnad. Jag gissar att det faktum att jag är […]

Föreläsningen och en begravning

24 september, 2009 (21:10) | att hjälpa andra, döden, Linnéa, livet, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Igår föreläste jag i Lötenkyrkan. Jag blev tillfrågad redan för ett halvår sedan och sedan har det varit en sak att planera för. Det är alltid svårt att veta vilken nivå man ska lägga en föreläsning på, oavsett om vilket ämne, när man inte vet vad man får för publik. I detta fall var det […]

HSAN-utlåtandet

17 september, 2009 (20:32) | Linnéa, psykiatri, självmord, sjukvård | av: Ludmilla

Här finns ett klipp från SVT från idag… (Dra fram till 3.28) Här är den delen av utlåtandet som avser bedömningen av professorn och överläkaren som varit Linnéas patientansvarige läkare (här kallad X): Ansvarsnämnden gör följande bedömning: Av utredningen framgår att X under behandlingstiden stod som behandlingsansvarig läkare för Linnéa. Vid granskning av dokumentationen är […]

Professorn fälld

17 september, 2009 (11:39) | Linnéa, psykiatri, självmord, sjukvård | av: Ludmilla

Idag såg jag i vår tidning, Uppsala nya tidning, att ansvarsnämndens utredning nu efter ett år är klar. Lite jobbigt att behöva läsa det i tidningen, men jag har nu även fått ta del av det 17 sidor långa dokumentet. Professorn för Barn- och Ungdomspsykiatrin i Uppsala blev fälld i ansvarsnämnden (HSAN) fick en varning […]

15 månader sedan Linnéa tog sitt liv

30 augusti, 2009 (11:50) | döden, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Idag är det precis 15 månader sedan. Det känns ännu mer overkligt nu än någonsin. Smärtan blir svårare och svårare att hantera. Man tror ju att man ska vänja sig. Ja, jag har vant mig vid att hon inte sitter på sin stol vid matbordet, att hon inte sitter vid flygeln när jag kommer hem […]

Inlägg om Linnéa

23 augusti, 2009 (19:30) | döden, Linnéa, självmord | av: Ludmilla

På Lisas blogg finns nu ett inlägg om Linnéa. Det kan du läsa här… Lisa har som jag förlorat en dotter i självmord. Hon ligger lite före mig i sorgen eftersom det skiljer 8 månader mellan Linnéas och Jessicas dödsdagar. För mig har det varit väldigt fint att ha Lisa att bolla med eftersom hon […]

Telefonsamtal

16 augusti, 2009 (18:40) | död, Linnéa, självmord | av: Ludmilla

Strax före middagen ringer det i hemtelefonen: -Ja hejsan, jag heter X och ringer från tidningen Y. Hoppas jag inte ringer och stör. -Nej, det är ingen fara. -Jag ser här att din dotter har provat vår tidning och jag undrar om hon skulle vara intresserad av att prova igen. I detta ögonblick scannar jag […]

Stenbänken

12 augusti, 2009 (16:43) | död, döden, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Förra veckan när vi var hemma och packade om så var jag vid Linnéas grav. Först så tänkte jag skriva ”hos Linnéa”, men det känns inte rätt att skriva det även om det är där det som är kvar av henne finns. Hon finns ju överallt. Hon finns inom mig. Hon omsluter mig. Hon finns […]

Slut på sommaren?

9 augusti, 2009 (21:55) | barn, död, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Nu är vi hemma. Igen. Nu är 7 veckors ”ledighet” slut. En vecka i Abisko, fem veckor i vårt sommarparadis och en vecka på Gotland. Det får man väl vara nöjd med! Den sista veckan har jag varken haft uppkoppling eller telefonnät i särskilt stor utsträckning så då har jag varit tvungen att vara ledig. […]

Tungt

28 juli, 2009 (14:40) | Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Det är inte tungt på samma sätt som för ett år sedan. Men det är som att dra ur proppen. Jag är trött. Trött. Trött. Jag förstår att det beror på att det har varit mycket med boken och bröllopet och så. Jag förstår att mina marginaler aldrig mer kommer att vara vad de en […]