Ludmillas Blogg

Så här på självaste nyårsafton ska man ju tänka tillbaka på året som gått och sedan blicka framåt. Det är många som runt om på bloggarna gjort krönikor av sina liv. På TV och i tidningar är det också det som dominerar. Som jag skrev igår så har vi också den rutinen på vår traditionella […]

Det är en brant klippvägg med vassa, hårda klippskärvor. Jag är barfota. Jag vet inte heller hur man gör när man klättrar så här. Jag famlar… får tag med händerna om något… letar efter något att sätta foten på…. famlar…. Hittar något. Provar om det går att tynga foten. Skär mig. Känner blodet från ytterligare […]

Detta är ett intressant ämne… För två år sedan dog ett barn i vår bekantskapskrets. Egentligen inte någon familj vi kände men vi har barn i samma åldrar och på samma skola/samma klass. Man känner till men inte känner… om du förstår hur jag menar. När vi fick beskedet om att han hade dött i […]

Smärta. Nej, inte morgon igen… Låt mig fortsätta sova i evighet. På natten är vi tillsammans. På natten finns inget hemskt. På natten är det bara lugn och skönt. På morgonen kommer det direkt. Smärtan som sätter sig i magen. Jag vill inte gå upp. Jag vill inte vakna. Tvingar mig upp. Måste upp. Påminner […]

Tydligen räcker det inte med att man har förlorat ett älskat barn. Man ska dessutom orka med anklagelser och annat. Idag har jag i alla fall hjälpt min äldsta dotter att flytta. Det var en härlig upplevelse och underbart att känna hennes glädje inför det nya. Nytt måste till. Vi måste sträva framåt. Det finns […]

Det skriker och river inom mig. Smärtan vill inte lämna mig. Pojkarna är så stolta över att de har konstruerat elmotorer. Min värme och kärlek för dem och deras elmotorer och framför allt deras entuiasm för deras elmotorer har inga gränser… (vem hade trott att jag skulle engagera mig i elmotorer?) Deras krispsykolog säger att […]

Det är svårt att hitta ljuset. Så många tankar. Så mycket som gör så fruktansvärt ont. Ångesten ligger som en klump i magen, som fräter och fräter. Tungt. Läs även andra bloggares åsikter om ångest, sorg, saknad

Jag vet att jag drog mig själv i håret för att resa mig upp… men det gick inte. Jag föll i stället handlöst ned på botten… Nu är jag här. Det är mörkt. Tomt. Jag är tom. Jag vet att det finns så många som bryr sig om mig. Men… ändå… Hur hittar jag upp? […]

… och hon låg inlagd på barnpsyk i nästan 8 veckor innan hon på den obevakade permissionen tog sitt liv. Tidsperspektiven skevar. Det känns som att det var nyss hon dog men att det var en evighet hon låg på barnpsyk. Inget hände. Hon blev inte bättre… Hon var precis lika självmordsbenägen hela tiden hon […]

Idag har jag haft en otrolig ångest. Smärtan går ju inte att beskriva… Jag ska försöka i alla fall: Det är en stor tung klump i magen som skär och river hela tiden. Det känns tungt i kroppen. Det kommer ilningar genom hela kroppen plötsligt som jag skulle vilja beskriva som skräck, vanmakt. Det har […]