Igår när jag skulle sova tänkte jag på att det snart är dags för en ny kur.
Imorgon är det nämligen start för kur 6.
Jag tänkte då på de svarta plastförpackningarna som maten serveras i. Det är någon typ av vacuumförpackning som ska bevara smak och färg. Det är Sodexho som står för maten.
Jag kände att jag började må illa.
Jag förstod då att jag drabbats av betingat illamående. Jag har kopplat ihop utseendet på matförpackningarna med illamåendet som jag haft vid tillfällen jag ätit ur dessa, så bara tanken på matförpackningarna så börjar jag må illa.
Betingat illamående drabbar 20-60% av patienter som får cellgiftsbehandling. Det är ett inlärt beteende.
Illamående är den vanligaste biverkningen av cellgiftsbehandling. Förr var detta ett mycket stort problem och hindrade patienten att kunna ta emot behandlingen. Idag har man mycket bra läkemedel som förhindrar det mesta av illamåendet.
Cellgifter skadar cellerna i mag-tarmkanalens slemhinna, vilket leder till ett läckage av ämnet serotonin som retar vagusnerven i halsen och matsmältningsorganen. Vagusnerven skickar sedan en signal till det område i hjärnan som utlöser illamående och kräkningar.
Akut illamående
Det akuta illamåendet kommer efter ett par timmar efter att man börjar få cellgifterna och sitter i 1 – 2 dygn.
Fördröjt illamående
Det illamående som kommer efter 24 h efter att man avslutat cellgiftsbehandlingen kallas fördröjt illamående. Detta har sin topp efter 3 – 5 dagar men kan sitta i upp til 20 dagar efter att man fått behandling.
Olika cellgifter har olika mycket illamåendeeffekt.
Behandling mot illamående
I Sverige används idag fyra olika serotoninhämmare:
• Aloxi (palonosetron)
• Kytril (granisetron)
• Navoban (tropisetron)
• Zofran (ondansetron)
Serotoninhämmarna kan även kombineras med andra läkemedel för att få bättre effekt, till exempel:
• Antihistaminer (Postafen)
• Benzamider som metoklopramid (Primperan)
• Fentiaziner som prokloperazin (Stemetil) och butyrofenoner, till exempel haloperidol (Haldol)
• Kortison kan förstärka effekten av serotoninhämmarna vid akut illamående och
har också visat sig ha en mycket god effekt mot det fördröjda illamåendet.
• NK1-receptorblockerare (Emend)
Här kommer några bra råd som jag hittade på Västra Götalands Landstings hemsida:
Råd vid nedsatt aptit och ofrivillig viktnedgång
-Passa på att äta när det är möjligt.
-Ät ofta, ca varannan – högst var tredje timma. Det kompenserar att du inte äter så mycket vid varje tillfälle.
-Lägg upp små portioner på tallriken.
-Frisk luft stimulerar aptiten.
-Försök att göra det så trivsamt som möjligt vid måltiden och ät i lugn och ro.
-Köp gärna färdiglagad mat.
-Undvik lättprodukter, välj t ex standardmjölk.
-Drick energirika drycker istället för vatten t ex saft, juice, mjölk och lättöl.
-Tillsätt extra fett i maten t ex grädde, smör eller olja.
-Avsluta gärna måltiden med en efterrätt.
-Ibland smakar inget bra, men försök att äta ändå. Du behöver all näring du kan få.
Råd till den som mår illa och kräks:
-Ät små mål men ofta.
-Ta små portioner.
-Drick hellre mellan måltiderna än till maten. Mycket mat och dryck spänner ut magsäcken och kan orsaka kräkningar.
-Lite extra fett i maten är nyttigt men var försiktig med alltför fet mat om du mår illa och kräks. Det tar längre tid för sådan mat att lämna magsäcken.
-Drick klara drycker, t ex juice, måltidsdricka, läsk och citronvatten.
-Välj kokt eller ugnsstekt mat, eller kalla rätter. Stekt mat ger matos som kan upplevas som obehagligt.
-Använd köksfläkten och vädra före måltiden.
-Undvik att laga mat själv. Be om möjligt någon närstående. Det är bra att ha färdiglagad mat i frysen.
-Vila efter måltiderna, gärna med huvudet högt.
-Salt mat kan dämpa illamående, till exempel ansjovis, kaviar, buljong, salta kex, popcorn och jordnötter.
-Prova att äta torr och knaprig mat, t ex rostat bröd eller kex, innan du stiger upp på morgonen.
Råd vid cytostatikabehandling:
-Undvik stora måltider under behandlingen och timmarna innan.
-Ät bara när du själv vill.
-Begär mindre portion om de känns för stora.
-Kall och lätt mat kan kännas mer tilltalande, t ex filmjölk, fruktyoghurt, omelett, kräm, glass, smörgås, varm eller kall soppa.
-Undvik din favoritmat. Det finns risk för att du senare omedvetet kopplar ihop illamåendet med den mat du ätit.
-Eftersom illamåendet ofta hänger ihop med upplevelsen av lukter kan det vara bra att vädra lite oftare än vanligt.
-Får du regelbunden cytostatikabehandling är det viktigt att äta energi- och näringsrikt mellan behandlingarna för att ladda förråden.
-Om du har svårt att hålla vikten trots ovanstående tips finns det näringsdrycker och andra kosttillägg att få, fråga vårdpersonalen så hjälper de dig.
Läs även andra bloggares åsikter om cytostatikabehandling, cellgiftsbehandling, cellgifter, cancer, cancerbehandlinh, illamående, betingat illamående, cytostatikainducerat illamående