Ludmillas Blogg

Jag har alltid tyckt att det har varit något sorgligt med nyårsafton. Det är liksom ett kapitel som man inte kan tillföra något mer. Man stänger det för alltid.

Men å andra sidan finns det ett nytt spännande kapitel framför sig också och den känslan har nog ökat med åren tror jag.

Nu ska jag sammanfatta mitt år i alla fall:

Detta år har inga dramatiska saker hänt. Skönt! Året har gått i resornas tecken.

Vi började året på 70e våningen i Singapore med vid utsikt. Efter ett par dagar i Singapore så åkte vi vidare till en Indonesisk ö inte långt därifrån. Spöregn i stort sett utan uppehåll under semestern gav oss en rivstart med träningen.

På sportlovet hade vi en spännande vecka i Saalbach. Ett magsjukeutbrott på hotellet ledde till att alla utom Johan var sjuka större delen av veckan. Somliga fick i alla fall lite fin skidåkning.

Under våren tog vi en weekend i London. Härliga dagar med allt från trosregn till klänningsköp och Tower of London. Sophie gillade Big Ben bäst.

Sommaren tillbringade vi på paradiset Björkudden i Vallentuna. Så underbara minnen från varma sommarkvällar!

Under hösten hann vi även med ett par veckor i Thailand.

Däremellan har vi faktiskt jobbat en del. Jag har ägnat mest tid åt mitt arbete som terapeut i mitt företag KBT Ditt Liv. Det känns oerhört givande. Jag har också arbetat på en privat vårdcentral som läkare några gånger i månaden. Linnéas Simskola hotas just nu av en massiv momshöjning som äventyrar framtiden.

Jag har även ägnat tid åt ideella aktiviteter som att stötta självmordsnära, gjort en studie om föräldrar som förlorat ett barn i självmord och föreläst en del. Boken ”Livet är nu” kommer att ges ut i början av 2013. Vi håller just nu på med ett renoveringsprojekt och ska under det kommande året bygga ett eget hus.

Jonas har hunnit bli 14 år. Han tänker självklart på att Linnéa som var 5 år äldre än han, aldrig fyllde 15. Jonas verkar dock må bra. Men hur vet man säkert?

Oscar är 12 år och har hunnit växa om mig han också. Han är så mycket mer harmonisk än när han var yngre och är väldigt aktiv på olika sätt. Just nu är det basketen som är roligast.

Sophie är 3 år och väldigt mysig. Hon tycker fortfarande bäst om att bara vara hemma och pyssla, rita eller titta på film. Men någon gång ska väl hon också bli inskolad 😉

Johan och jag har en hel del gemensamma projekt samtidigt som vi har våra respektive företag som håller oss sysselsatta. Vi har nu varit tillsammans i 17 år och har hunnit med en hel del tillsammans. Kärleken är starkare än någonsin.

Jag är frisk och är starkare fysiskt än någonsin. Cancern håller sig borta och jag förväntar mig inte heller att den ska komma tillbaka. Sorgen efter Linnéa har dämpats rejält det sista året och är inte så smärtsam som tidigare, även om jag självklart har ett stort hål i mitt hjärta.

Något som jag brukar tycka är värdefullt så här års är att fundera på följande frågor gällande det kommande året:

1. Vad vill jag fortsätta göra?
2. Vad vill jag göra mindre av?
3. Vad vill jag göra mer av?

Vet du vad du skulle svara?

Läs även andra bloggares åsikter om nyår 2012, framtiden, avstämning, tillbakablick

Snart kommer boken ut!
Det är en bok till ungdomar som ger verktyg för att man ska klara sig bättre i livets motgångar.

Det är inte alltid lätt att förstå sig själv och andra. Ofta fastnar man i det som redan har hänt eller i oro för det som ska hända. Det kan leda till att man missar att leva livet just nu. Hur gör man för att må bra och orka med olika svårigheter i livet?

Den här boken vänder sig till äldre barn och yngre ungdomar och lär ut verktyg för att hantera livets olika svårigheter redan innan de inträffat. Boken kan läsas från cirka 11 års ålder. Att läsa boken tillsammans med sin förälder eller gemensamt i skolan är lärorikt och roligt eftersom de olika berättelserna i boken stimulerar till diskussioner.

Ludmilla Rosengren är läkare och KBT-terapeut med erfarenhet från barnpsykiatrin. Hon har skrivit den här boken för att hon själv tycker att medveten närvaro, acceptans och bekräftelse är så viktiga livskunskaper att man behöver lära sig dem tidigt i livet.

Läs även andra bloggares åsikter om Livet är nu, medveten närvaro, validering, bekräftelse, Ludmilla Rosengren

En vit jul, glada barn och lediga dagar. Kan det bli bättre?

Jag vill önska alla en riktigt härlig jul.

Jag skulle också vilja slå ett slag för de paket man kan köpa på SOS barnbyar. Vi har gjort detta till en jultradition. Vi har idag köpt ett familjepaket, två starta-eget-paket, ett lek- och fritidspaket, ett medicinpaket, ett vattenpaket, ett skolpaket och ett klädpaket.

Barnen är mer och väljer det de vill att vi skänker.

Det känns väldigt bra att kunna lägga pengarna på något så värdefullt som att hjälpa någon annan.

Läs även andra bloggares åsikter om sos barnbyar, skänka till behövande, hjälpa andra, julklappar

Hej Ludmilla!
Jag är en snart 25-årig tjej som har haft återkommande depressioner och ångestproblematik i ungefär tio års tid. När jag var 18 år så försämrades mitt tillstånd och jag försökte ta mitt liv vid ett flertal tillfällen och åkte in och ut på psykavdelningar ända tills jag var 21 år.

Nu har jag inte varit inlagd eller skadat mig själv på snart fyra år, men jag mår fortfarande mycket dåligt ibland, så pass att självmord känns som den enda möjliga utvägen.

Men jag börjar ofta tänka på dig eller går in på din blogg och börjar läsa och gång på gång ger du mig en insikt i hur det är att förlora någon, om livet efter och alla tankar kring det. Och då ångrar jag mig, varje gång. Jag vill leva!

Jag vill tacka dig från djupet av mitt hjärta, det var mest det jag ville få fram. Jag tror inte att jag är den enda som du fått att tänka annorlunda.
Jag är så säker på att du räddar liv, Ludmilla.
Du betyder så mycket.

—
Tack snälla du för dina fina ord. Jag blir rörd och varm i hjärtat! Som du säkert förstår så gör det hela skillnaden för mig om jag kan göra någon skillnad trots att Linnéa är död, faktiskt pga av att hon är död.

Så underbart att du inte har skadat dig på 4 hela år. Det är lång tid och en lång bit på vägen i ditt ”nya” liv.

Jag tror att det alltid kommer att komma tankar som leder till att självmord som en möjlig utväg när man väl har haft det som en ”flyktväg”.

Det är som att en fd anorektiker alltid kommer att ha ett konstlat förhållningssätt till mat och kanske tenderar att börja kontrollera maten ibland och inte heller riktigt vet hur mycket man ska lägga upp på tallriken utan tittar på hur andra gör. Det är liksom ett tankesår. Man är sårbar just i vissa lägen och då drar tankarna den väg som är lättast.

Ett annat sätt att likna det på är att varje tanke som man tänker gör en liten stig i hjärnan bland synapser och nerver. Vilket händer även när man gör en rörelse för första gången. Sedan blir den lilla stigen bredare och bredare för varje gång man gör rörelsen eller tänker samma tanke. Om man tänkt samma tanke tillräckligt många gånger så är det en uppkörd motorväg. Det är helt enkelt jättelätt och jättesnabbt som man tar den vägen.

Innan man har spårat upp nya vägar så är det lätt att köra in på den redan uppkörda vägen. Men tankar är bara tankar, och så länge man inte agerar på dem så är de inte farliga.

Jag önskar dig en varm och kärleksfull jul tillsammans med de du tycker om.

Tack igen för att du skickade det här meddelandet.

Ludmilla

Läs även andra bloggares åsikter om självmord, ta sitt liv, suicid, ta mitt liv, ta livet av sig

Momsdiskussionen går het i simskolevärlden. Detta har hänt:

Under åren som gått har vissa simskolor för små barn fått besked om att betala 25% moms istället för 6%. 6% moms ska betalas av dem som bedriver verksamhet med syfte simning och 25% ska betalas av de som bedriver rekreation som plask och lek.

Historiken är att det för 25 år sedan fanns ”babysim” för barn under 1 år och simskola för barn över 5 år. Det gick inte att bedriva simskola för yngre barn eftersom bröstsim var för svårt att lära sig rent motoriskt, vid yngre åldrar. Babysim hade fokus på familjesamvaro, plask och mys.

Med åren har verksamheten utvecklats till att innehålla ett och samma syfte från det att barnet är mycket litet och att det finns en kontinuerlig verksamhet från baby upp i åldrarna. Barn som påbörjat simundervisningen när de är bebisar kan t ex vid
ca 6 mån ålder: simma 2 m mellan två vuxna
ca 18 mån ålder: vända tillbaka till kanten om de ramlar i dvs rädda sig själva. Detta moment innehåller simning förstås eftersom det är det sätt man tar sig fram i vattnet.
ca 3 års ålder: crawla ca 10 m

Självklart ingår det i pedagogiken som alltid med barn inslag av lek. Om inte barnet tycker att det är roligt kommer det inte att vilja lära sig något alls. När barnen är mycket små behöver man dessutom få föräldrarna att känna sig trygga för att barnet ska kunna slappna av. Att slappna av i vattnet är förutsättningen för att kunna hålla andan, flyta och att ta sig fram på ett effektivt sätt.

Nu skärper Skatteverket i alla fall tolkningen och anser att barn under 5 år inte kan bedriva simundervisning. Detta är fullständigt ologiskt och absurt för oss som ägnar oss åt detta dagligen. Om barnen inte simmar – vad gör de då? Om barnen inte bedriver idrott, vad gör de då?

Titta gärna på nedanstående inslag och berätta vad du tycker att barnen på filmen gör. Skatteverket anser alltså inte att detta är simundervisning.

Konsekvenserna kommer att bli stora av detta. Om simskolorna ska behöva höja sina avgifter med ca 20% kommer många inte ha råd och simkunnigheten kommer att sjunka. Om man anser att barn under en viss ålder inte kan bedriva simidrott måste detta även gälla för föreningar. Föreningar har momsbefrielse för verksamheter som bedriver idrott. Men om detta nu inte är idrott så gäller att även föreningar måste momsbeläggas avseende simverksamhet för små barn. Detta är alltså något som gäller alla simverksamheter i landet.
(Dessutom är det enligt EU-direktiv inte tillåtet att ha olika momssatser för föreningar och privata aktörer då det blir orättvis konkurrens.)

För min personliga del drabbas den simskola som jag bedrivit sedan 1993. Vi har lärt tusentals barn att simma under dessa 19 år. För alla i Sverige gäller att barn kommer att simma sämre med risk för ökat antal drunkningar. Jag har svårt att tro det var lagstiftarens avsikt att styra något till att bli sämre för barn, minskad motion och rörelse, minskad samvaro med föräldrar och mindre simkunnighet och vattenvett.

Det har nu startats en Facebook-grupp för alla som är intresserade av frågan för att vi gemensamt ska kunna driva frågan medialt och politiskt. Gruppen hittar du här…

Läs även andra bloggares åsikter om simning, moms på simning, babysim, simskola, momsregler, skatteverket, moms på idrott,

Parents who lose a child to suicide are at high risk for mental health problems and subsequent marital breakup, researchers found.

Rates of depression were more than doubled among parents of children who committed suicide in the 2 years after the death, with an adjusted rate ratio of 2.14 (95% CI 1.88 to 2.43, P<0.001) compared with the 2 years before the offspring’s death, according to James M. Bolton, MD, of the University of Manitoba in Canada, and colleagues.

They also had a 40% increase in anxiety disorders (RR 1.41, 95% CI 1.24 to 1.60, P<0.001), and a 60% increase in any mental health disorder (RR 1.60, 95% CI 1.47 to 1.74, P<0.001), the researchers reported online in Archives of General Psychiatry. Moreover, there was an 18% increase in marital breakup in just those 2 years (RR 1.18, 95% CI 1.13 to 1.23, P<0.001), Bolton and colleagues found.

”Clinicians should recognize grieving parents as a group in need and should facilitate the assessment and treatment of these individuals,” they wrote.

The bereavement associated with suicide is complex, and possibly more severe than with other causes of death because of factors such as blame and stigma.

Läs hela artikeln här…

Läs även andra bloggares åsikter om förlora barn, självmord, sorg,

I Uppsala utses läsarnas upplänning i Uppsala Nya Tidning (UNT).

En av kandidaterna är Helena Lundbäck som jag skrivit mycket om. Helena fick cancer i tjocktarmen som sedan spred sig i buken och bukhinnan. Den behandling som hon skulle behöva finns på en privatklinik i Uppsala men av olika prestige– och politiska skäl hänvisades hon till Frankrike vilket är mycket mer besvärligt och även dyrare för skattebetalarna. Johan och jag startade då en insamling som gav Helena ett stort bidrag till att själv bekosta operationen i Uppsala.

Nu har det gått 3 månader sedan operationen och Helena är tillbaka i arbetet på deltid.

Helena skrev en insändare till UNT (läs här…) och har kämpat otroligt hårt för att andra inte ska behöva ha det som hon haft det. Hon har helt osjälviskt och altruistiskt vägrat att bara finna sig i att det är så här det är.

Jag tycker att hon är värd all uppmärksamhet.

Vill du också rösta kan du göra det här…

Läs även andra bloggares åsikter om UCC, Helena Lundbäck, insamling för Helena Lundbäck, Akademiska sjukhuset, årets upplänning, läsarnas upplänning

Nu ökar antalet fall av vinterkräksjukan med en väldig fart. Här finns fakta om vad det är och hur du skyddar dig själv och andra!

• Vinterkräksjukan är ett virus (kan alltså inte botas med antibiotika) i gruppen Calicivirus (noro- eller sapovirus).
• Somliga är resistenta mot viruset, och blir inte sjuka.
• Viruset är mycket smittsamt och smittar via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkningar kan smitta, via dricksvatten, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet.

• Tiden från smitta till utbrott av sjukdom är mellan 12 och 48 timmar.
• Man kan smitta minst 2 dygn efter att symptomen upphört.
• Symptomen varierar och kan vara kräkningar, diarree, huvudvärk, feber, magsmärtor.
• Behandling: Självläkande inom några dygn. Om man förlorat mycket vätska under flera dygn kan man behöva vätskeersättning. Medicin mot illamående samt probiotika rekommenderas av vissa.

Sammanfattning:
Vinterkräksjuka är extremt smittsamt.

Om du haft vinterkräksjuka ska du stanna hemma från jobb eller skola 2 dygn efter symptomfrihet. Detsamma gäller dagisbarn. Extra noggrann ska du vara om du jobbar i restaurang eller med mat.

Om någon i familjen har eller nyligen haft vinterkräksjuka ska du se dig själv som möjlig bärare.

Gå inte på julbord om du tror att du kan vara bärare och inte om du har symptom eller 2 dygn efter.

Åk inte till vårdcentralen med dessa symptom, utan ring.

Var noggrann med handhygien. Tvätta händer med tvål och använd handsprit.

Läs även andra bloggares åsikter om vinterkräksjuka, calicivirus, norovirus, magsjuka, julbord

Har du sett den nya digitala brevlådan som du kan aktivera för att slippa en massa pappersbrev från myndigheter. Du registrerar dig och sedan får du ett mail när du har något nytt i din digitala brevlåda på Brevo.

Jag välkomnar det mycket!

Läs även andra bloggares åsikter om brevo, digital brevlåda, slipp papperspost