Ludmillas Blogg

En ny sammanställning av de senaste årens forskning, visar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att tranbärsjuice har någon effekt på urinvägsinfektioner.

Vid University of Stirling i Scotland har man gått igenom resultaten från 24 olika vetenskapliga studier. Dr Ruth Jepson som gjort sammanställningen säger att tranbärsjuice troligen inte alls fungerar förebyggande mot urinvägsinfektioner, men kan vara till en hjälp för kvinnor som har upprepade infektioner i urinvägarna.

– Men då måste man dricka väldigt mycket tranbärsjuice, eftersom effekten bara varar i 10 timmar. Man måste dricka flera glas, flera gånger om dagen och under lång tid, säger Dr Ruth Jepson vid University of Stirling i Scotland.

Netdoktor.se

Läs även andra bloggares åsikter om tranbärsjuice, urinvägsinfektion, förebyggande mot urinvägsinfektion

Vilken soppa detta är!
Nu har en utredning gjorts och landstinget har kommit fram till att man inte ska teckna avtal med Uppsala Cancer Clinic.

Detta upprör bland annat Västeråsonkologen Inger Andreasson som skriver en insändare i dagens UNT.

Det är mycket märkligt hur man kan fortsätta att låta bli att remittera dödssjuka patienter till den mest erfarna i Sverige och istället hänvisa patienterna utomlands, vilket dessutom är mycket dyrare.

Det känns skönt att vi i alla fall kunde hjälpa Helena Lundbäck att få behandlingen i Uppsala.

Läs även andra bloggares åsikter om Helena Lundbäck, UCC, cancerbehandling, sugerbakermetoden

Jag funderar på att ge ut den bok om mindfulness och acceptans som jag skrivit, i e-boksformat. Är det någon som har erfarenhet av detta och kan tala om för mig hur det fungerar?

Det låter lite för enkelt och för bra för att vara sant när jag hör med olika förlag.

Läs även andra bloggares åsikter om e-bok, e-böcker, publicera e-bok

På Healthwatch kan du göra övningar och testa hur du mår i ett formulär som påminner dig med jämna mellanrum per mail.

Bli medveten om hur du mår och få statistik på hur det varierar.

Det kan få dig att må bättre!

Läs även andra bloggares åsikter om healthwatch, välmående, hur mår du

Siffror är inte alltid så lätta att begripa sig på, och inte minst kan de skapa bryderier när vi ska använda dem i text. De flesta har nog hört regeln att man ska skriva talen 0–12 som bokstäver och högre tal som siffror. Men finns det inga andra generella principer att ta fasta på? Jo!

Antal och belopp
Stora tal (över 999) som skrivs med siffror grupperas för att ögat lättare ska kunna avgöra beloppets storlek:
1 200
12 000
120 000
1 200 000

Telefonnummer
Upp till sjusiffriga telefonnummer grupperas i grupper om två eller tre. Åttasiffriga nummer och mobilnummer kan skrivas så här:
08-123 123 12 eller 08-12 31 23 12
070-123 12 31 eller 0701-23 12 31

Procent
När man använder procenttecknet (%) skriver man alltid talet med siffror: 10 %.
I löptext rekommenderar vi att man i stället använder bokstäver: tio procent.

NÅGRA GRUNDPRINCIPER:
• Undvik att blanda siffror och bokstäver för att uttrycka tal i en och samma mening.
• Använd siffror om de är det viktiga i texten eller om du behöver vara exakt (till exempel i tidtabeller, prisuppgifter eller sportreferat).
• Undvik att inleda meningar med siffror.

Vi människor har generellt svårt att läsa och komma ihåg många siffror i en följd. Om man vill underlätta för sin läsare är det därför smart att gruppera siffrorna. Klokast är då att följa de skrivregler som redan finns och som läsaren förmodligen har stött på förut.

SÅ HÄR SKRIVER MAN:

Datum
Den 26 oktober 2012 (i löptext)
2012-10-26 (i sidhuvud och tabeller)
26.10.2012 (EU-standard i sidhuvud och tabeller oavsett språk)

Tidsperioder
26 oktober–25 november 2012
26/10–25/11 2012
26.10–25.11 2012

Månadens fråga
FRÅGA: Heter det symptom eller symtom, eller kan man skriva båda?
SVAR: Båda stavningarna är korrekta. Det gäller även för alla avledningar och samman- sättningar: symptomatisk och symtomatisk, symptomfri och symtomfri. Stavningen med p härstammar från det grekiska ordet symptoma, men eftersom ordet ofta uttalats utan p har stavningsvarianten utan p använts parallellt ända sedan 1800-talet. Vårt svar är alltså att båda formerna funkar och är korrekta, men att det är viktigt att vara konsekvent och inte blanda formerna.

Klarspråksspalten ger dig tips och inspiration i olika språkfrågor. Den skrivs varje månad av examinerade språkkonsulterna Ingetora Gumbel och Petronella Törnevik från Klarspråkskollen AB. Välkommen att höra av dig med språkliga funderingar till info@klarsprakskollen.se!

Läs även andra bloggares åsikter om språket, symptom, symtom, språket i siffror, hur skriver man siffror, språkvård, klarspråkskollen,

Lev längre genom att jogga lagom och kontinuerligt. Det är resultatet som danska forskare kommit fram till efter att ha studerat mer än 24 000 danskars motionsvanor under 36 år, skriver Dn.se.

– Vi kan alltså med säkerhet säga att kontinuerlig joggning förlänger livet. Den goda nyheten är att du egentligen inte behöver göra så speciellt mycket för att skörda frukterna, säger Peter Schnohr, dansk kardiolog och den som leder studien.

Det du behöver göra är att jogga i en till två och en halv timme i veckan sammanlagt, fördelat på två eller tre tillfällen. Joggingen ska ske i långsam eller måttlig takt. Enligt studien som kallas för Copenhagen City Heart Study förlängs då livet med 6,2 år för män och 5,6 år för kvinnor.

Den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet på dag är 30 minuter enligt Statens Folkhälsoinstitut. En tredjedel av befolkningen inte kommer upp i den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet per dag, enligt siffror från förra året.

Från Netdoktor.se

Idag åkte jag till Stockholm igen efter att jag haft patientbesök på förmiddagen. SPES (föreningen för SuicidPrevention och Efterlevandestöd) hade 25-årsjubileum.

Men först skulle jag vara med i Camilla Henemarks avsnitt av ”Livet blir bättre” som TV3 producerar med René Nyberg som programledare. Programidén är att någon ”känd” person som haft det tufft. De ska berätta om sitt tuffa liv och hur det blivit bättre. Programmet avslutas med ett tal. Camilla skulle hålla sitt tal på SPES 25-årsjubileum idag. Närvarande var förutom deltagarna på träffen även Camillas mamma Gerd, vännen Anders Glisén som stöttat Camilla oerhört mycket, Tobias från Lets Dance som även han vet hur det är att ha det tufft, Martin ”Miss Inga” från Happy Hoes och så jag. Vi filmades före, under och efter talet. Camilla gjorde det som vanligt på ett föredömligt sätt. Ärligt och innerligt berättar hon om det svåra och hur hon vill använda det som hänt till något positivt. ICare Prevention som jag skrivit om tidigare är Camillas, Anders och mitt koncept för att förebygga psykisk ohälsa och förhindra självmord. Nu är det dags att omsätta det i praktiken.

Efter Camillas tal var det dags för politiker från alla riksdagspartierna att ta plats i panelen och berätta hur de tänker kring att förebygga självmord. Jag blev mycket positivt överraskad över att politikerna var så engagerade och hade så goda tankar om hur förbättringar ska ske. Det blev tydligt att det är samordningen mellan Landsting, kommuner och socialtjänst som brister och att kunskapsförmedlingen från expertisen till de som arbetar med suicidförbyggande åtgärder brister.

Sedan var det dags för UllaKarin Nyberg, psykiatriker och självmordsforskare. Hon höll en oerhört bra föreläsning om vad som krävs för att förhindra självmord och om hennes forskning på föräldrar som förlorat barn i självmord.

Hennes budskap är: Det är viktigt att prata om självmord. Efterlevande vill prata om det som hänt. Självmord och psykisk ohälsa drabbar oss alla. Alla kan göra något genom att berätta hur de själva mår eller att fråga någon annan om hur de mår. Våga vara mindre rädd!!

Jag fick även möjlighet att prata med en del som jag inte träffat tidigare vilket kändes varmt och viktigt!

Läs även andra bloggares åsikter om självmord, suicid, suicidprevention, spes, UllaKarin Nyberg, Livet blir bättre, Camilla Henemark, Anders Glisén, ICP, ICare Prevention, Happy Hoes, René Nyberg

På väg hem från Camilla Henemarks Book releasefest.

En tillställning som blandade personer med olika bakgrund. Olika anknytningspunkter.

Vem är jag i allt detta? Jag är en person som är omnämnd i boken.

Jag är också en av tre i ett projekt om att förebygga psykisk ohälsa – I Care Prevention. Camilla, Anders och jag har tagit fram ett projekt som verkar för att
förhindra psykisk ohälsa och självmord.

På väg hem från Camilla Henemarks Book releasefest.

En tillställning som blandade personer med olika bakgrund. Olika anknytningspunkter.

Vem är jag i allt detta? Jag är en person som är omnämnd i boken.

Jag är också en av tre i ett projekt om att förebygga psykisk ohälsa – I Care Prevention. Camilla, Anders och jag har tagit fram ett projekt som verkar för att
förhindra psykisk ohälsa och självmord.

Dr. Angela C. Jones vid John Carroll University, Cleveland, USA och hennes medarbetare har studerat hur ensamhet och känslor av utanförskap under uppväxten ökar risken för självmordsnärhet och självskadeproblematik under tonåren (Jones et al 2012).

Bakgrund
Känslor av ensamhet och att inte höra till kan uppstå när en persons förväntningar på närhet och gemenskap inte uppfylls. Det finns flera studier som beskriver negativa effekter av upplevda ensamhetskänslor på egenvärde, tilltro och psykisk ohälsa. I den aktuella studien har forskarna undersökt vilken betydelse förändringar i ensamhet under barnaåren har för förekomsten av självmordstankar och självskadebeteende under tonåren.

Metoder
Underlaget till studien hämtades från enkäter som sänts ut från NICHD (the National Institute of Child Health and Human Development) i deras studie av tidig barnomsorg (Study of Early Child Care). Informationen i enkäten startar vid barnets födelse och frågor besvaras vid olika tidsintervall av föräldrarna, andra vårdnadshavare, lärare och barnen själva. I den aktuella studien användes material från 889 enkäter. Data hämtades från 3dje skolåret när barnens ålder var mellan 8-9 år, 5te skolåret, ålder 10-11 år samt vid 15 års ålder. Det var lika många pojkar som flickor och 80 % tillhörde den vita befolkningen.

Förekomst av självmordstankar skattades vid 15 års ålder med användning av frågan ” Jag tänker på att ta livet av mig” i skattningsinstrumentet YRS (Youth Self-Report) och konstaterandet ” Barnet talar om att ta livet av sig” från skattningsinstrumentet CBCL (Child Behavior Checklist). 7,1 % av de deltagande 15-åringarna bekräftade att de haft självmordstankar. Samma skattningsinstrument användes för att bedöma självskadebeteende med användande av frågorna ” Jag har medvetet gjort mig själv illa/gjort självmordsförsök” och ”Barnet har skadat sig själv/gjort självmordsförsök. Vid 15 års ålder var det 2,8 % som bekräftade att de skadat sig själva.

När ungdomarna var 15 år skattades depression, låg självkänsla och samt anhedoni. Forskarna använde sig av självskattningsskalan the Children´s Depression Inventory, 10-items-versionen. Utagerande beteende skattades med YRS och CBCL. För att skatta förändringar i ensamhetskänsla skattades ungdomarna med the Loneliness and Social Disatisfaction Questionaire i klass 3 (8-9 år) klass 5 (10-11 år) och vid 15 års ålder. Skattningsinstrumentet tar upp frågor som ” Jag har ingen att tala med” och ”Jag känner mig ensam”.

Resultat
Forskarna fann signifikanta samband mellan att barnen upplevt att ensamhetskänslan ökat under barnaåren och självmordstankar och självskadebeteende vid 15 år. Det fanns starka samband mellan depression respektive utagerande beteende vid 15-årsåldern och självmordstankar, och mellan utagerande beteende och självskadebeteende, dock inte mellan depression och självskadebeteende. Fortsatta statistiska analyser visade att sambandet mellan en ökande känsla av ensamhet under barndomen fram till 15-årsåldern till övervägande del utövade sin inverkan på självmordstankar och självskadebeteende genom tonåringens psykiska hälsotillstånd. Således, en ökande grad av ensamhetskänsla kan förstärka depression och ett utagerande beteende, vilket kan resultera i en ökad risk för självmordsproblemtik och självskadebeteende, skriver författarna.

Studiens brister
Nyligen presenterade data från nationella undersökningar om riskbeteende hos amerikanska ungdomar visar att 13.8 % hade haft allvarliga självmordstankar och 6,3 % hade gjort självmordsförsök under de senaste 12 månaderna. Det är klart högre siffror än vad man funnit i den aktuella studien och författarna skriver att olikheterna sannolikt beror på skillnader i populationer och att en brist i deras studie är att materialet baserar sig på uppgifter från välfungerande barn och ungdomar. En annan brist i studien är att man inte hade möjlighet att avgöra vilka som gjorde självmordsförsök och vilka som skadade sig själva utan avsikt att dö genom handlingen.

Slutsatser
Författarna skriver att studien beskriver hur betydelsefullt det är att känna till vilka sociala erfarenheter ett barn haft under sin uppväxt för att öka förståelsen av tonåringars självmordsbeteende.

Från Rigmor Stain, NASP

Läs även andra bloggares åsikter om självmord, tomåringar och självmord, ungdomar och självmord,