Ludmillas Blogg

Insamlingen till Helena Lundbäck pågår ännu och nu är vi faktiskt uppe i 10% av vad behandlingen kommer att kosta henne. Tack alla för det fina engagemanget!

Nu i veckan kommer konserten för Helena att hållas för att samla in mer pengar och därefter ska behandlingen betalas.

Det finns med andra ord ca en vecka kvar att lämna ett bidrag om man vill!

Vill du också stötta Helena så får du gärna sätta in ett bidrag, litet eller stort, på Nordea: 3039 22 11122.

En förbandslåda för att upptäcka psykisk ohälsa på jobbet kan vara en verklighet inom något år. Tre av fyra personer i Sverige har erfarenhet av psykisk ohälsa, antingen egen eller som närstående. Ändå finns många negativa föreställningar och stor okunskap. Kampanjen Hjärnkoll hoppas att förbandslådan ska öppna upp för fler samtal kring psykisk hälsa på våra arbetsplatser.

Konceptet till den psykiska förbandslådan har tagits fram av tre studenter inom design och beteendevetenskap på uppdrag av kampanjen Hjärnkoll. Förslaget ser ut som en vanlig förbandslåda men innehåller konkret vägledning om hur vi kan agera när vi upptäcker tidiga tecken på psykisk ohälsa hos oss själva eller en kollega.

– Vår förstudie visade att när människor utvecklat psykisk ohälsa går man ofta in i en förnekelsefas. Förbandslådan blir då ett stöd till kollegor att agera. Eller att den blir en varningsklocka som gör att man själv söker hjälp i tid, berättar Maria Björklund, en av studenterna bakom konceptlösningen.

Förslaget tas emot med öppna armar av kampanjen Hjärnkoll och förbandslådan kompletterar chefens ansvar och roll i det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Hjärnkoll söker nu samarbetspartners med målet att utveckla idén och möjliggöra att förbandslådan sprids till arbetsplatser runt om landet.

– Trots att det är så vanligt med psykisk ohälsa är tystnaden ofta kompakt på våra arbetsplatser. Det här ser vi som en enkel början för fler än bara chefen att agera på våra arbetsplatser, förklarar Rickard Bracken, projektledare på Hjärnkoll.

Förbandslådan har tagits fram under sju sommarveckor i samarbete mellan studenterna Maria Björklund, Disa Reutersvärd, Max Unestål-Ortlieb och Hjärnkoll och Previa inom ramen för Stiftelsen Svensk industridesigns ”Sommardesignkontor”.

Mer information hittar du på Hjärnkolls hemsida…

Läs även andra bloggares åsikter om psykisk ohälsa, självmord, första förbandslåda för psykiska olycksfall, hjärnkoll

VI FÖREBYGGER SJÄLVMORD. HÄR KAN DU CHATTA, MAILA FRÅGOR OCH FÅ INFORMATION OM SJÄLVMORD OCH PSYKISK HÄLSA.

Till dig som mår dåligt just nu.
På vår chat kan du prata anonymt
vardagar kl 19-22 med våra volontärer.

Till Självmordsupplysningen klicka här…

TILL DIG SOM MÅR DÅLIGT:
Här har vi samlat information och stöd för att hjälpa dig. Prata med någon av våra volontärer på vår chatt, skicka ett mail, delta i något av våra forum eller läs mer om självmord och psykisk hälsa. Kom ihåg att du inte är ensam.

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG:
Vad gör man när man misstänker att någon man känner funderar på att ta livet av sig? Här hittar du svaren på de vanligaste frågorna, konkreta tips på hur du kan agera och en mängd fakta om självmord.

ENGAGERA DIG!
Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga i Sverige idag. Ändå är det ett problem det pratas för lite om. Vi är beroende av ditt stöd för att fler ska få hjälp. Oavsett om du vill bli volontär, eller skänka pengar är din insats ovärderlig.
—–

Sprid informationen om att Självmordsupplysningen finns till alla du känner!

—

Läs även andra bloggares åsikter om självmord, självmordsförebyggande, suicid, suicidprevention, självmordsupplysningen

Emma Björkengren vid institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet och en grupp forskare vid Karolinska institutet har studerat den svenska hälso- och sjukvårdskvaliteten när det gäller kroppssjukdomar för dem som är psykiskt sjuka.

Man finner att psykiskt sjuka personer har en högre dödlighet än psykiskt friska individer och dödligheten är högst hos dem som har en psykisk sjukdom kombinerad med missbrukssjukdom. Den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten är högre hos psykisk sjuka i synnerhet för patienter med schizofreni och psykossjukdomar. Psykiskt sjuka har en högre andel slutenvård som sannolikt hade kunnat undvikas om patienten fått en adekvat öppenvårdsbehandling.

Psykiskt sjuka har en högre dödlighet efter genomgången hjärtinfarkt än psykisk friska individer och psykiskt sjuka personer med typ2 diabetes får lipidsänkande medel i mindre omfattning än psykisk friska. Resultaten talar för att man i högre utsträckning än vad som nu är fallet måste uppmärksamma och behandla somatiska sjukdomar hos de psykiskt sjuka.

Rigmor Stain, NASP

Läs även andra bloggares åsikter om NASP, Emma Björkengren, Åtgärdbar dödlighet vid psykisk sjukdom,

SVT söker personer som har missbrukat tabletter som man kan få tag själv t ex receptfria på apoteket. Det kan vara personer som själva har problem eller har haft problem eller anhöriga till personer som tagit sina liv.

Gergö Hadlaczky, Anne Stefenson och Danuta Wasserman vid NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa), Karolinska Institutet, Solna skriver om dagsläget inom svensk psykiatri i en artikel i International Review of Psychiatry (2012;24:356-362).

Utbildning och psykiatertäthet

Inledningsvis beskriver författarna psykiaterutbildningen, vilken kräver genomgången läkarutbildning och läkarlegitimering varefter fem års teoretiska och praktiska studier inom vald psykiatrisk specialitet tar vid. Den psykiatriska specialiteten kan vara allmänpsykiatri, barn – och ungdomspsykiatri eller rättspsykiatri. I Sverige arbetar de flesta psykiatriker inom stat och kommun. År 2011 fanns det 1592 specialister inom allmänpsykiatri, 353 barn- och ungdomspsykiatrer och 66 rättspsykiatrer. Mellan åren 1995 till 2009 ökade antalet psykiatriker med 30 %, från 1205 till 1666. Utvecklingen för antalet psykiatrisjuksköterskor under samma tidsperiod var den motsatta: antalet minskade från 6217 till 5 264. Oavsett ökningen i antalet psykiatriker brottas professionen med svåra rekryteringsproblem och tillgängligheten på psykiatriker varierar stort mellan olika landsändar och regioner. År 2008 fanns det 34 psykiater per 100 000 invånare i Stockholm, men endast 14 per 100 000 invånare i de norrländska landskapen. Endast omkring 12 % av licensierade och praktiserade psykoterapeuter är legitimerade läkare, ett förhållande som förblivit så gott som oförändrat sedan mitten av 1990-talet. Svensk Psykiatrisk Förening anser att det vore till stor fördel för patienterna om den behandlande psykiatern, vilken ansvarar för utredningar, diagnostisering, vårdplan och behandling även vore en legitimerad psykoterapeut.

Sjukdomsutbredning och behandling

Genom 1995 års psykiatrireform minskade antalet slutenvårdsplatser drastiskt inom psykiatrin och patienterna hänvisades istället till psykiatriska öppenvårdsmottagningar och psyko-sociala vårdinstanser. Mellan år 1990 till 2010 minskade antalet slutenvårdsplatser för män från 2499 till 1505 per 100 000 invånare och för kvinnor från 2168 till 1475 per 100 000 invånare. Utvecklingen har varit en annan för personer mellan 15-24 år där antalet slutenvårdade män ökat från 329 till 447 per 100 000 invånare och för kvinnor från 378 till 675 per 100 000 invånare.

De vanligast förekommande diagnoserna för slutenvårdade patienter i alla åldersgrupper är missbrukssjukdomar, depression och schizofreni. För unga kvinnor är de vanligaste diagnoserna depression, ångest och självskadebeteende. Under åren 1991-2008 minskade antalet årligen slutenvårdade patienter från 8929 till 2285 och antalet tvångsintagna minskade med omkring 47 %. Antalet rättsmedicinskt omhändertagna förblev oförändrat under perioden.

Vård och behandling

Vid en landsomfattande granskning av den psykiatriska öppenvården år 2009, som omfattade 7930 patienter, fann man att 47 % av patienterna hade fått farmakologisk behandling, 13 % hade fått psykoterapi och 40 % hade fått en kombination av farmakologisk och psykoterapeutisk behandling. Socialstyrelsen förordar att man vid klinikerna använder sig av evidensbaserade behandlingar och förbyggande åtgärder. Det har visat sig svårt att genomföra när det gäller psykoterapeutiska behandlingar på grund av bristen på utbildad personal. Här finns påtagliga skillnader mellan stad och landsbygd, vilket skapar avsevärda problem för vårdplanerare.

Alla personer med ett psykiskt hälsoproblem kan nå psykvården genom primärvården, allmänpsykiatriska specialistmottagningar, privatpraktiserande psykiater och psykiatrisk akutmottagning. Inom primärvården kan allmänläkaren ge farmakologisk behandling eller psykosocialt stöd vid lindrigare former av psykisk ohälsa medan svårare former remitteras till psykiatrisk specialist. Vid specialistmottagningen blir patienten utvärderad antingen av en psykiater, psykolog eller en psykiatrisjuksköterska och kan därefter av psykiatrikern erbjudas farmakologisk eller psykoterapeutisk eller en kombination av dessa båda behandlingsformer. Patienter med lindrigare problem remitteras till primärvården. Beroende på problemens svårighetsgrad kan man vid akutmottagning antingen remittera patienten till psykiatrisk specialistvård (via slutenvård eller öppenvård) eller till primärvården. Barn och ungdomar och deras föräldrar kan söka hjälp vid barn och ungdomspsykiatrin för rådgivning och behandling. Vid svåra fall kan slutenvård erbjudas, men behandling kan även ske i hemmiljö. Tillgången av barn och ungdomspsykiatrisk vård och behandling varierar starkt emellan olika regioner i landet.

Socialstyrelsen har beräknat att upp emot 5-10 % av Sveriges befolkning har behov av psykiatrisk behandling. Emellertid söker endast mellan 3-4 % för vård inom psykiatrin, vilket antingen betyder att personer behandlas för psykiska problem utanför den psykiatriska sektorn eller att en stor andel patienter inte får någon behandling alls.

En studie av öppenvårdens väntetider för ett första besök har visat att ungefär 50 % av patienterna hade haft en väntetid på mellan 1-30 dagar, Cirka 80 % av patienterna hade fått en tid till psykiatrisk klinik efter en väntetid på 60 dagar.

Invandrare

Invandrare och asylsökande, i synnerhet kvinnor, lider av psykisk ohälsa i större utsträckning än den svenska befolkningen, vilket bl a yttrar sig i posttraumatiskt stressyndrom, depression och sömnvårigheter.
Invandrare är också överrepresenterade bland såväl sluten – som öppenvårdspatienter jämfört med det antal personer som finns i den etniska grupp som respektive patient tillhör. I rättspsykiatrisk vård är antalet icke-europeiska invandrare med schizofreni överrepresenterade och ses i ett växande antal jämfört med svenskfödda rättpsykiatriskt slutenvårdade.

Vårdkostnader

Vård av personer som lider av schizofreni eller andra psykossjukdomar står för den högsta kostnaden inom psykvården, av vilket närmare 70 % är öppenvårdskostnader och kostnader för läkemedel. Denna patientgrupp utgör ungefär 10 % av totalantalet psykpatienter. Patienter med ångest eller depressionssjukdomar står för 39 % av totalantalet patienter och för 33 % av kostnaderna. År 2008 beräknades kostnaderna för psykvården till 17,6 miljarder kronor (1900:- per invånare), vilket utgjorde 10, 3 % av de totala hälsovårdskostnaderna.

Självmord

Det sker omkring 1400 självmord årligen i Sverige, men antalet självmord har sjunkit för alla åldersgrupper sedan 1980-talet, utom för åldrarna 15-24 år. Självmord är den vanligaste dödsorsaken för män mellan 15-44 år och den näst vanligaste dödsorsaken för kvinnor i samma åldersgrupp. Mellan åren 2006-2008 skedde omkring 20 % av självmorden inom psykiatrisk slutenvård. Som ett led i det svenska nationella suicidpreventiva programmet skall numer enligt lag (Lex Maria) alla självmord som inträffar i vården eller upp till 4 veckor efter senaste vårdkontakt rapporteras till Socialstyrelsen. Huvudsyftet med Lex-Maria-förfarandet är att skapa objektiva utredningar av händelserna kring ett självmord för att man inom den berörda verksamheten skall kunna lära sig av eventuella misstag och bristande rutiner. Socialstyrelsen uppmanar berörda vårdenheter att organisera ett lokalt analysteam, som vid ett självmord dokumenterar och analyserar händelseförloppet och redogör för vilka åtgärder som skett och vilka eventuella brister man funnit. Socialstyrelsen analyserar i sin tur och sammanfattar redogörelserna i de regionala rapporterna och ger förslag på förbättrande åtgärder och rutiner. Enligt Socialstyrelsens sammanfattning för åren 2006-2008 var de vanligast förekommande anmärkningarna bland annat
· att strukturerade självmordsbedömningar inte gjorts i tillräcklig omfattning,
· att det saknats en individuell vårdplan
· att samordnandet av olika behandlingsåtgärder fungerat dåligt
· att den interna kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen rörande patientens självmordsrisk varit bristfällig
· att sjukvårdspersonalen inte i tillräcklig utsträckning diskuterat eventuell självmordsrisk med patientens anhöriga.

Psykologiska autopsier

Inom psykiatrisk forskning har man sedan länge använt sig av retrospektiva undersökningar (psykologiska autopsier) efter fullbordat självmord för att öka kunskaperna om den suicidala processen och vad som lett fram till den slutgiltiga handlingen. Metoden innebär att man samlar kvalitativ information ifrån vårdpersonal, familj, vänner och arbetskamrater och gör en utvärdering av samtliga journalhandlingar.

Lex-Maria förfarandet har underlättat genomförande av strukturerade retrospektiva undersökningar av fullbordade självmord i vården. Men eftersom en detaljerad genomgång av händelseförloppet vid ett fullbordat självmord är känslomässigt påfrestande och tidsödande görs detta inte alltid. Det kan vara svårt att åstadkomma ett fruktbart klimat så länge som man fokuserar på skuldfrågan. Socialstyrelsen rekommenderar att man upprättar studiegrupper, som genom systematisk genomgång av uppkomna risksituationer och fullbordade självmord fokuserar på vad man kan lära sig av det inträffade. Här gäller det att identifiera brister och skapa förebyggande rutiner snarare än att fokusera på den enskildes ansvar vid en eventuell suicid.

Ny Lex-Maria

Ett förslag till ny Lex-Maria-lag är för närvarande på remiss hos olika statliga och regionala myndigheter samt psykiatriska organisationer och anhörig och patientföreningar. I lagförslaget föreslås att det såväl inom hälso- och sjukvården som socialtjänsten blir obligatoriskt att utföra en retrospektiv analys av de självmord som skett inom 6 månader från den initiala kontakten med vårdgivare. Att många självmordsbenägna personer söker kontakt med hälso- och sjukvården samt socialtjänsten flera månader före självmordet är välkänt. Med det nya Lex-Maria förfarandet vill man fånga upp händelseförloppet i den suicidala processen i ett tidigare skede.

Lex Maria undersökningarna och i ännu högre grad det nya lagförslaget skapar unika förutsättningar för att bredda och fördjupa kunskaperna om den suicidala processen och utformandet av evidensbaserade suicidpreventiva åtgärder.

Nya utmaningar för svensk psykiatri

Bristen på antal psykiatrer och psykoterapeuter måste åtgärdas och antalet öka. En annan viktig åtgärd är att förkorta väntetiderna. Tidig diagnos och behandling är av avgörande betydelse för att förbättring och tillfrisknande skall kunna ske. Under en väntetid på 60-dagar kan symtomen avklinga med påföljd att patienten avbokar sin tid. Men symtomen kan återkomma med ökad intensitet och ha en mer svårbehandlad karaktär. Att kunna erbjuda kortare väntetider är således av stort hälsobevarande intresse.

Det är även av stor vikt att öka de ekonomiska resurserna för att ta fram nya evidensbaserade behandlingsmetoder och förebyggande åtgärder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tog 2008 fram en rapport som visade att praktiserande psykiatrer inte kunde frigöra tillräckligt med tid för att arbeta med forskningsinriktad verksamhet. En intensiv debatt pågår rörande de problem som är förknippade med att kunna öka en den psykiatriska forskningen kvantitativt och kvalitativt, skriver författarna.

Rigmor Stain på NASP har sammanfattat studien på vanliga svenska

Läs även andra bloggares åsikter om NASP, självmord, suicid, suicidprevention, Rigmor Stain, Danuta Wasserman, Dagsläget inom svensk psykiatri,

Att äta ekologiskt gör dig inte friskare. Det visar en ny studie från Stanfords universitet.

Det finns inga bevis för att ekologisk mat är nyttigare än ”vanlig” mat. Det är slutsatsen av en studie som presenteras i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Forskarna har undersökt 240 olika studier. 17 av dessa har gjorts på människor och de övriga har undersökt näringsinnehållet i maten. Resultatet överraskar studiens huvudförfattare:

–Vissa tror att ekologisk mat alltid är hälsosammare och mer näringsrik. Vi är lite förvånade övar att vi inte kom fram till det, säger Crystal Smith Spangler till BBC.

Studien hittar du här…

Läs även andra bloggares åsikter om ekologisk mat, nyttig mat, Crystal Smith Spangler

Till: Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth

Skatteverket riskerar att döda barn

Drunkning är en av de olycksfallstyperna som leder till flest dödsfall inom EU. Risken är störst bland barn mellan 1 och 4 år.

Tyvärr så kommer vi att se betydligt fler dödsfall på grund av drunkning hos barn i Sverige. Skatteverket har på mycket märkliga grunder börjat straffbeskatta simundervisning för små barn.

Simskolor är egentigen momsfria, eller beläggs med 6 % moms om det är ett företag som tillhandahåller undervisningen. Det har varit så ända sedan moms på idrott infördes. Trots det så hävdar skatteverket plötsligt att simundervisning inte är idrott om det gäller små barn, vilket gör att simkurserna riskerar att bli så dyra att mycket få har råd med dem. Detta kommer i sin tur att leda till att simkunnigheten bland små barn drastiskt går ned och allt fler barn kommer att dö drunkningsdöden.

Enkelt uttryckt: Skatteverket dödar barn. Vi har svårt att tro att detta var avsikten. Vi har svårt att tro att det är regeringens avsikt att så ska ske. Vi har svårt att tro att regeringen ställer sig bakom skatteverkets diskriminering och straffbeskattning av små barn.

• Är det regeringens uppfattning att det är i linje med lagstiftarens intentioner när skatteverket i momshänseende diskriminerar idrott för barn?
• Är det regeringens vilja att skatteverket i momshänseende ska diskriminera idrott för barn?
• Är det regeringens önskan att simskolor för barn ska straffbeskattas?
• Är det regeringens önskan att simkunnigheten bland barn ska gå ned?
• Är det regeringens önskan att fler barn ska dö drunkningsolyckor?

Om så inte är fallet, vad tänker regeringen i så fall göra åt det?

Ludmilla Rosengren, Linnéas Simskola, Uppsala, Stockholm, Västerås och Ö rebro
Karin Brand, Generalsekreterare, SLS
Anne Asterhäll, Ordf, Svenska Simskoleförbundet
Mats Mothander, Tidningen Badmästaren
Lise-Lotte Michelotti, Vattenhuset, Stockholm
Solveig Nyström, Bubbel och Plask, Mjölby
Jenny Runstig, Trampoolin Simskolor, Stockholm, Malmö Lotta Larsson, Stockholms Simskola
Heléne Wendt, Hagabadet Göteborg
Helene Frykgård, Simmis, Göteborg
Eva Bramfalk, Småbarnssimmet Delfinen, Linköping
Maria Hallqvist, Trollhättans Simsällskap
Carina Norén, VATTENBUBBLAN Simskola AB, Skene, Svenljunga, Borås, Varberg
Tina Olsson, Aquasund, Malmö
Annsofie Tärning, Tummelisa Simskola AB, Norrköping
Ulrika Sundh, Frisk Framtid, Norrtälje
Carina d’Aubigné, CARINAS SIM, Höör
Holjebadet, Olofström
Anna-Karin Johansson, Delfinsimmet, Skellefteå
Kicki Johansson & Marie Andersson, Badkompaniet, Stockholm
Marie Wallefelt, Siljan Baby-Simskola
Tanja Hultberg och Madelen Syrén, Hydrotrim Eskilstuna
Viktoria Hansson Jonsson, Sinne kropp föräldraskap, Ystad
Louise Anderberg, Hälsans Hus Landvetter AB
Jessica Linde, Åhus vattenharmoni
Monica Johansson & Carolina Törnqvist Löfgren, Massage och Vattenbolaget, Trollhättan Pernilla Ahlström, Bra Flyt, Höganäs
Anne Asterhäll, Aqua Works, Asarum
Vilanbadet i Skara
Camilla Moberg, Söderhamns Babysim
Pernilla Boquist, AquaBarn Göteborg
Pia Bygg, Lärkans familjebad, Sala
Anna Hjertstedt, Babysimmet och Simskolan Simsalabim AB, Linköping
Tony Cederberg, Leksandshallen
Maria, Tumlarens Babysim och Simskola, Sotenäs
Kerstin Faxe, RundoSund AB, Malmö
Malin Möller, Sannabadets baby och barnsim, Kristinehamn
Maria Bergman, Sandareds badhus, Sandared
Carina Stynsberg och Linda Kling, Medborgarskolan, Falun
Lena Svensson, Norrköping Rehabs Småbarnsimskola
Helén Wilny, AB Aqualife Sweden, Stockholm
Pia Lennartson, Pias Baby & Småbarnssimskola, Vimmerby
Lilian Vestberg, Nora babysim
Gisela Skoglund, Ynglets babysim, Stockholm
Camilla Johansson-Sponseller, Umeå Simsällskap
Gun Jonsson, H2O-Akademin, Stockholm
Johanna Andersson, Örnahallens Hälsocenter, Hyltebruk
Fredrik Holmer, Stadsparksbadet i Borås
Malin Sandgren, Falkenbergs SK
Elin Bachmann, Piggelins Barnsim AB, Göteborg, Malmö, Lund
Inger Jonasson, Klippans Kommun
Eva Engström, Evas Vattenkul, Bromölla, Sölvesborg
Annalena Lindh, Al ́s Crawl- och Simskola, Sölvesborg
Nataly Avdeenko, Natalis simskola, Katrineholm och Sköldinge
Annika Sundqvist, Aktivaqua, Nyköping
Per Sonne Hansen, Värnamo Simhall
Marie Mathisen, MS Friskvård, Flen
Gitte Wallander; Norrtälje habiliteringscenter
Anna-Lena Granlund, Årjängs Bad & Friskvårdscenter
Anna Westling, Step-In, Boden
Jessica Hermansson, Korpens Småbarnssim Gotland
Karin Nygren, Sjuntorps Sim, Trollhättan
Sofia Isaksson, Maserhallen, Borlänge
Ann-Louise Franzén Wallén, Walkesborgsbadet, Uddevalla
Björn Lindman, Delfinens Sportcenter, Uppsala
Lena Tiger Palm, Leksandshallen
Inga-Lill Lindqvist, Vuxenskolan, Arvidsjaur
Emelie Sjölander, Ludvika Babysimmare
Mia Carlsson, Heby sim och sporthall
Lisa Johannesson, Landskrona Simsällskap
Anna Samby, Simma med Anna, Borgholm
Maritha Johannesson, Storsjöbadets babysimskola Östersund
Jette Andersson, Aquadelfin, Höganäs

Läs även andra bloggares åsikter om idrott, riksidrottsförbundet, simning, simundervisning, simskola, momsfrågor, moms 25%, moms 6%, idrottsministern, upprop mot moms på simskolor, babysimskola

Sex år efter katastrofen ter sig hälsoläget relativt gott i hela den undersökta populationen av överlevande svenskar efter tsunamin. En viss förbättring av hälsoläget sex år efter tsunamin jämfört med situationen efter tre år antyds genom flera olika mått. Detta visar uppföljningen som leds av Kerstin Bergh Johannesson.

Antalet individer som är sjukskrivna på grund av händelsen är lågt. En stor andel, över 80 procent, anger att deras hälsoläge är gott eller mycket gott. Endast ett fåtal rapporterar fysiska komplikationer, vilka annars visats kunna öka risken för posttraumatiska reaktioner. Dock visar studien att fysiska problem fortfarande kvarstår för vissa drabbade efter sex år. Endast ett mindre antal bejakar uttalade psykiska besvär, medan något fler rapporter psykiska besvär i viss mån, sammantaget 17 procent, jämfört med 19 procent efter tre år och 31 procent vid uppföljningen efter 14 månader.

Var femte svarande uppfyllde kriteriet för nedsatt generell psykisk hälsa, vilket ligger i nivå med Folkhälsoinstitutets årliga nationella undersökningar av hälsotillståndet i den svenska befolkningen. Den undersökta populationen utgörs emellertid av en resursstark grupp, som erfarenhetsmässigt har ett något bättre generellt hälsoläge än befolkningen som helhet, vilket alltså inte tydligt slår igenom här. I likhet med föregående undersökning uppvisar en större andel kvinnor än män psykiska symtom, vilket ligger i linje med internationell litteratur. På motsvarande sätt visar den mest katastrofexponerade gruppen en högre andel med nedsatt psykisk hälsa.

Var 20:e uppfyllde kriteriet för svår posttraumatisk stress, vilket är en liten minskning jämfört med föregående uppföljningar. Men andelen var fyra gånger större (8 procent) bland dem som varit utsatta för livshot än bland dem som var mind­re exponerade (2 procent). Jämfört med överlevande från Estonia tycks andelen ändå vara lägre, vilket kan bero på att en förhållandevis större andel av Estoniaöverlevande också hade förlorat närstående, vilket har visats ha samband med långvariga besvär. Därtill utsattes de som överlevde Estonias förlisning för livsfara under en längre tidsrymd och var beroende av andra för att kunna räddas. Under tsunamin kunde många själva sätta sig i säkerhet när vågen väl dragit sig tillbaka och därmed påverka sin egen möjlighet till räddning, även om det för många innebar lång väntan på hjälp.

Majoriteten rapporterade att de har andra att tala med om sina upplevelser. Sådant socialt stöd har visat sig vara av stor betydelse för fortsatt återhämtning efter allvarliga händelser. Andelen som gått i någon form av behandling sedan de svarade på treårsenkäten är likartad som vid tre år, med en tendens till viss ökning, vilket kan spegla långvarigheten i posttraumatiska stresstörningar. Det är ett välkänt kliniskt faktum att det kan ta tid innan människor söker hjälp för psykiska besvär.

En tredjedel av de svarande som hade barn med sig under flodvågskatastrofen indikerade bekymmer för barnets/barnens fysiska och psykiska hälsa, och av dessa var mer än 6 procent mycket bekymrade. Det kan spegla något av vidden av de påfrestningar som de som överlevt tsunamin har att hantera. Bland dem som svarat fanns en viss överrepresentation av kvinnor och av dem som varit exponerade för livshot.

Läkartidningen 2012-09-09 nummer 37

Läs även andra bloggares åsikter om tsunamin, flodvågskatastrofen, ptsd, trauma, långtidsuppföljning efter tsunamin, Kerstin Bergh Johannesson

Tänk vad mycket uttryck och ordspråk vi använder utan att vi tänker på vad det betyder egentligen och mycket av det vi säger förändras dessutom och blir något helt annat, t ex:

”Dra alla över en kam” har blivit: ”Dra alla över en kant”
”Skatta sig lycklig” har blivit ”Skratta sig lycklig”
”Ta det säkra för det osäkra” har blivit ”Ta det säkra före det osäkra”
”Döm om min förvåning” har blivit ”Dröm om min förvåning”
”Stopp och belägg” har blivit ”Stopp på belägg”

På Klarspråkskollen säger man:

Att talesätt förändras på det här folketymologiska sättet visar hur vi språkbrukare alltid strävar efter högsta möjliga effektivitet i språket. Obegripliga konstruktioner får ge plats åt andra som fyller en bättre funktion. Därför finns det egentligen ingen anledning att oroa sig över de förändringar som sker, eller slå ner på den som inte använder uttrycket så som det lät från början. Det kan naturligtvis kännas tråkigt att kontakten med gamla traditioner försvagas, men språkbruket är helt enkelt högsta norm. Så har det alltid varit.

Ur Klarspråkskollens månadsbrev.

Läs även andra bloggares åsikter om språkbruk, Klarspråkskollen, språkvårdare, folketymologi,