Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Vad som hände Linnéa

Linnéa började visa för oss att hon mådde dåligt i februari 2008. Hon hade svårt att sätta ord på det hon kände. Dessförinnan hade hon varit en mycket glad och positiv tjej som det bara var positiva saker med hela tiden.

När hon började må dåligt blev vi inte så oroliga. Hon var trots allt 14,5 år och om hon ville dra sig undan sina föräldrar lite grand så kändes inte det så alarmerande.

Hon började gå hos en psykolog pga av sin ångest, men mådde allt sämre. Hon fick ångestattacker där hon också hade minnesluckor för vad som hade hänt.

Den 13 april uttryckte hon tydligt att hon inte ville leva och vi beslutade tillsammans att hon skulle läggas in. Hon fick diagnosen depression och fick antidepressiv behandling, men blev inte bättre. Hon hade många märkliga symptom som:

-overklighetskänslor
-känsla av att kroppen inte hängde ihop
-känsla av att endast det rum hon befann sig i existerade
-kände sig styrd
-”dubbelhet”
-pennan luktade konstigt
-handen skrev av sig självt
-hörde röster (framkom efter hennes död)
-domningar i fötterna
-sömnsvårigheter (var ofta vaken på nätterna)

Linnéa blev inte bättre under tiden hon var inlagd på BUP i Uppsala. Hon gjorde flera självmordsförsök under tiden och var tydlig med att hon inte tänkte bli 15 år (den 7 juni).

Trots detta lättade man på övervakningen och den sista kvällen den 30 maj 2008 fick hon gå på en konsert med en kompis helt utan övervakning. Trots att vi varit mycket noga med att hon skulle skyddas.

Vi fick veta att Linnéa ”släppts ut” först efter att hon var död.

Mycket tyder på att hon hade planerat detta minst en vecka i förväg. På helgen innan skrev hon ett brev till en kompis: ”Jag orkar inte längre…” Hon raderade sina användare på internet under dagarna innan, hon tog hem sina saker 2 dagar innan. Även de tidigare försöken var noga planerade. Platsen hon hade valt ut var inte slumpvis utvalt heller.

Linnéa hoppade framför ett tåg 22.03 den 30 maj 2008 utanför Uppsala. Det finns ett vittne som såg att hon gömt sig i en buske innan och att hon sedan målmedvetet hoppade fram när tåget kom. Hon dog genast av många olika skador.

Runt 23-tiden kom en polispatrull och meddelade oss att Linnéa var död.

Denna 11 min långa film är en del i en utbildningsfilm till ”blåljuspersonal” och här berättar jag om det som hände.

Vill du veta allt så börja bloggen från början, den 22 juni 2008.

Läs mer om den sista tiden i nedanstående inlägg:

Min dotter är död
Linnéa tog sitt liv
Där hon hoppade
Linnéa 14 år valde att dö
En månad sedan Linnéa dog
Att hålla en fasad
8 månader sedan Linnéa hoppade framför tåget
Talangkampen den 30 maj
Socialstyrelsens beslut om Linnéas vård
9 månader sedan Linnéa tog sitt liv
10 månader sedan Linnéa tog sitt liv

Du kan också läsa det jag skriver i april och maj 2009 då jag tänker tillbaka på vad som hände precis ett år tidigare, dag för dag.

Börja då läsa här…

Kommentarer till inlägget

Pingback från Tankar om psykvården « Trollan's Tankar om stort och smått
12 januari, 2010 kl 12 januari 2010 (23:46)

[…] Kan föräldrar lita på att vården tar om hand om barnen i de fall de har behov av stöd? Fråga Ludmilla. Svaret är i dagsläget mycket nedslående. Tjejen som berättar om sina erfarenheter, hon har […]

Pingback från Reflektioner om lite domslut « Trollan's Tankar om stort och smått
29 april, 2010 kl 29 april 2010 (18:43)

[…] för psykiska besvär släpps fri och har möjlighet att tända på. Jag tänker osökt på Linnea. Ludmillas dotter som frivilligt las in på BUP då hon var suicidal och man visade så lite […]