Ludmillas Blogg

Vi var två veckor i Thailand och kom hem för 10 dagar sedan. Det var två härliga veckor med sol, bad och ledighet. Vi var på Koh Lanta, en ö som ligger ca 2 h bilväg söderut från Krabi dit vi flög. Vi åkte charter och blev hämtade med en minibuss som körde vägen till hotellet via två bilfärjor.

Hotellet var stort och modernt och låg direkt på stranden med ett stort poolområde. Längs stranden finns flera hotell och restauranter så det var bara att promenera iväg för alternativ. Det var första veckan med charter från Sverige så det var inte särskilt mycket människor varken på stranden eller poolen.

Vi gjorde inte så mycket annat än att ta det lugnt runt hotellet. Vi gjorde en liten utflykt för att Sophie skulle få rida på en elefant och vi åkte med tuktuk in till den lilla staden Saladan och åt. En dag åkte vi till Phiphi-öarna och snorklade.

Läs även andra bloggares åsikter om Thailand, koh lanta, charter, sol och bad, resa med barn

För 8 år sedan åkte vi till Thailand. Vi var då i Khao Lak.
Precis innan Tsunamin slog till.

Då var Oscar 4 år, Jonas 6 år och Linnéa 11 år.

Jag minns hur jag snuddade vid tanken på hur det skulle vara att mista ett barn, efter att historierna om de drabbade familjerna nådde mig. Det var helvetiskt att ens snudda vid det. Jag var så glad att vi hade klarat oss.

Vem hade trott att jag skulle drabbas av en egen katastrof 3,5 år senare…

Läs även andra bloggares åsikter om Thailand, Khao Lak, Tsunamin, sorg, saknad, Linnéa

En dansk studie konstaterar att gravida kvinnor som drabbas av influensa löper en förhöjd risk att få ett barn med autism. Risken bedöms dock som liten. I studien fick gravida kvinnor rapportera olika typer av besvär under sin graviditet. Kvinnorna blev senare mammor till sammanlagt 96 736 barn, som föddes mellan 1997 och 2003. När barnen var 8-14 år hade en procent av barnen diagnostiserats med en autismspektrumstörning (ASD).

Det visade sig att milda infektioner, som en lättare förkylning, eller kortare feberperioder inte ökade risken för barnen att drabbas av ASD. Däremot innebar influensa en fördubblad risk, och feber längre än en vecka innebar en tredubblad risk.
– Gravida kvinnor bör dock inte oroa sig. Det är viktigt att komma ihåg att 98 procent av dem som fick antibiotika eller drabbades av influensa eller feber under sin graviditet inte fick barn med autism, säger Hjördis Osk Atladottir, läkare vid Aarhus universitet. som följd av ett intensivt internationellt vaccinationsarbete. De nyupptäckta sjukdomsfallen av Polio, som är känd för att ge svår förlamning, är numera mycket få. I år har under 200 fall rapporterats globalt.

Netdoktor.se

Läs även andra bloggares åsikter om infektion under graviditet, autism och influensa

Läs även andra bloggares åsikter om självmord, föreläsning, psykisk ohälsa, Ludmilla Rosengren, Babels Hus

Unga tjejer mår sämre medan jämnåriga killar mår bättre. Det visar ny statistik från SCB. En fjärdedel av de svenskar kvinnorna lider av oro och ångest. Detta känns inte direkt som någon överraskning men siffror är ju alltid bra för att ge tyngd.

SCB började göra sina undersökningar på temat 1980. Sedan dess har varje undersökning visat att kvinnor oroar sig mer än män och drabbas oftare av ångest.

Av alla kvinnor mellan 16 och 85 svarar 25 procent att de har besvär med oro, ängslan och ångest. Motsvarande siffra för männen är 14 procent. Oroligast är kvinnorna mellan 16 och 24, där 32,2 procent säger sig vara oroliga och ångestfyllda. I den ålderskategorin mår män däremot något bättre än det manliga genomsnittet.

Psykiatrikern Ulla Danielsson har skrivit en avhandling om könsskillnaderna i psykiskt mående (läs den här…) och framför allt i hur olika man uttrycker ångest och depression. Hon säger till DN.se:

– Det är svårare för tjejerna att komma ut i samhället och de får kämpa hårt för att få en bra utbildning och nå en uppsatt position. För killarna finns det en öppnare attityd, man får vara mer som man är. Det har många av tjejerna jag intervjuat sagt, att kraven på tjejer är högre.

När flickor väl mår dåligt har de dock bättre verktyg att hantera ­ångesten med.

Läs även andra bloggares åsikter om könsskillnader i psykisk ohälsa, Ulla Danielsson, tjejers mående, psykisk ohälsa, självmord

Instruktörsutbildning MHFA
Är du intresserad av att bli instruktör i Första hjälpen till psykisk hälsa? Denna kurs ger dig behörighet till att organisera och ge egna Första hjälpen till psykisk hälsa. Som en Första hjälpen instruktör får du lära ut hur man känner igen och ingriper in vid kriser, tar emot information och hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp.

Bakgrund
Kunskaper om Första hjälpen vid akut kroppsskada och i hjärtlungräddning har bidragit till att folk i allmänhet vet en hel del om kroppsliga sjukdomar och åkommor, och använder dessa kunskaper för att rädda liv. Kunskapsnivån är emellertid låg när det gäller psykiska sjukdomar och bidrar till den fördömande och nedvärderande attityd gentemot psykisk sjukdom som ofta förekommer. Vanliga fördomar är att personer med psykisk sjukdom är farliga, galna och oberäkneliga och att det inte finns adekvat behandling för psykiska besvär vid nuläget. Därför händer det att man undviker att uppmärksamma när någon har psykiska problem eller undviker att söka hjälp för sina egna. Oförståelse hindrar ofta den drabbade från att söka hjälp i tid och att söka rätt sorts hjälp.

Kursens mål
Mental Health First Aid, som utvecklats i Australien, på svenska benämnt Första hjälpen vid psykisk ohälsa, är ett utbildningsprogram avsett för allmänheten. Tanken bakom utbildningsprogrammet är snarlik den vid fysisk Första hjälpen-utbildning: Att ge kursdeltagaren sådana kunskaper som tillåter denne att rycka in och ge en första hjälp tills den drabbade fått professionell hjälp. Avsikten är även att sprida kunskap om psykisk ohälsa och sjukdom för att på så sätt minska fördomar och stigmatisering. Med tanke på hur vanligt det är med psykisk sjukdom är det större sannolikhet att träffa på en person med psykiska besvär än att hamna i en situation där man får användning av sina kunskaper i fysisk livräddning.

Kursuppläggning
Den aktuella kursen vänder sig till personer som vill arbeta som instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa. Instruktörskursen omfattar en veckas heltidsutbildning och därefter finns möjlighet till handledning. Kursen ger behörighet till att organisera, utföra, egna Första hjälpen till psykisk hälsa utbildningar. Alla kursdeltagare får en instruktiv och detaljerad handbok i Första hjälpen till psykisk hälsa. I utbildningsmaterialet ingår även filmavsnitt och gruppövningar.

Föreläsare
Britta Alin Åkerman, senior professor i pedagogik, leg klinisk psykolog

Anne Stefenson, leg läk, specialist i allmänpsykiatri, leg psykoterapeut, lärare vid NASP/KI

Ur kursinnehållet
Utbildningen ger en god överblick om förekomsten av olika former av psykisk sjukdom i Sverige. Man får ingående kunskap om de tecken och symtom, som finns vid olika psykiska sjukdomstillstånd, särskilt depression, självmordsnärhet, psykossjukdomar och ångesttillstånd och vilken behandling som finns.

Kursen ger kunskap om hur man känner igen och kan gripa in vid kriser som exempelvis självskadebeteende, självmordsnärhet, panikattacker, traumata och akuta psykostillstånd.

Kursen lär ut hur man tar emot information, bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp och att uppmuntra användandet av olika självhjälpsstrategier.

Programmet är baserat på vetenskaplig evidens och expertkonsensus.

Behörighet
Kursen riktar sig till personer med människonära yrken exempelvis personal inom socialtjänsten, skolan, polisen, kriminalvården och brandkåren, individ- och familje-, handikapp- och äldreomsorgen, ambulanspersonal, distriktssjuksköterskor men även den ideella sektorn och allmänheten. Kraven för att bli en instruktör är att ha en egen god social funktion, förmåga att kommunicera och fungera som lärare och att ha en positiv attityd till personer med psykiska problem.

Tid och plats
Vecka 48 26-30 november

Plats: Karolinska Institutet, Solna

Litteratur
Första hjälpen till psykisk hälsa, MHFA-Sverige

Pris
19 500 SEK (exkl.moms). I kursavgiften ingår fika och lunch vid kurstillfällena, samt kurslitteratur.

Information och anmälan
Janek Szklarzewicz, janek.szklarzewicz@ki.se

Vid administrativa frågor:

Hélène Strömvall, projektkoordinator
Karolinska Institutet, Avd. för Uppdragsutbildning
E-post: helene.stromvall@ki.se
Telefon: 08 524 84604

Läs även andra bloggares åsikter om första hjälpen i psykisk hälsa, Instruktörsutbildning MHFA, suicidprevention, självmordsförebyggande, ta sitt liv, självmord

Ska man använda stor eller liten bokstav? Ibland kan det vara riktigt klurigt att avgöra. I skolan har vi lärt oss att man sätter ut stor bokstav i början av en mening, efter punkt och för att markera ett egennamn. Det låter enkelt, men ofta är det svårt att dra gränsen mellan vad som är ett namn och vad som inte är det. Här kommer en snabb vägledning!

OFFENTLIGA ORGAN OCH FÖRETAG
Om namnet på ett offentligt organ består av mer än ett ord skrivs det första ordet med stor bokstav och de efterföljande med små: Uppsala universitet, Gävle kommun, Stockholms läns landsting. Namn på företag och organisationer skrivs med stor bokstav: Ikea, Ericsson, Cancerfonden. Om namnet består av flera ord som börjar på stor bokstav skriver man som företaget eller organisationen själv gör: Svenska Dagbladet, Astra Zeneca, Löfbergs Lila.

POLITISKA PARTIER
Namn på politiska partier skrivs med stor bokstav: Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Moderaterna. ÄÄven sammansättningar med namn på politiska partier skrivs med stor bokstav: Västerpartiledaren, Folkpartidemonstranterna, Moderatanhängarna.

SAMMANSÄTTNINGAR MED NAMN
Om förledet eller efterledet i en sammansättning är ett namn inleds sammansättningen med stor bokstav: Norrköpingsbo, Malmökvinna, Västsverige, Storstockholm, Centralasien.

AVLEDNINGAR AV NAMN
Ord som bildas genom avledning av ett namn får liten bokstav: malmöit, göteborgare, stockholmare, svensk, norrman, italiensk, socialdemokrat, darwinist.

ART-, SORT- OCH TYPBETECKNINGAR
Beteckningar på arter, sorter och typer skrivs med liten bokstav: brieost, falukorv, euro, rieslingvin, rödspätta, domherre.

HÖGTIDER OCH HELGDAGAR
Högtider och helgdagar ska skrivas med liten bokstav: allhelgonadagen, annandag jul, nyårsafton, långfredagen, valborg, första maj, midsommarafton och så vidare.

MÅNADER OCH VECKODAGAR
Månader och veckodagar skrivs alltid med liten bokstav: februari, november, tisdag, lördag.

SJUKDOMAR OCH DIAGNOSER
Beteckningar på sjukdomar och diagnoser skrivs med liten begynnelsebokstav, även om de kommer ur latinska artbeteckningar: cancer, röda hund, mässling och tuberkulos. Men om det ingår ett egennamn i beteckningen används stor bokstav: Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Downs syndrom.

Månadens fråga
FRÅGA: Skriver man internet med stor eller liten bokstav?
SVAR: Internet ska skrivas med liten bokstav: internet. Tidigare såg man ordet som ett egennamn och skrev det då med stor bokstav. Nu ser man det som ett vanligt ord, och skriver det därför med liten bokstav.

—-
Klarspråksspalten® ger dig tips och inspiration i olika språkfrågor. Den skrivs varje månad av examinerade språkkonsulterna Ingetora Gumbel och Petronella Törnevik från Klarspråkskollen AB. Välkommen att höra av dig med språkliga funderingar till info@klarsprakskollen.se!

Läs även andra bloggares åsikter om språkvård, Klarspråkskollen, stor eller liten bokstav, versal, gemen,

Efter 2 veckor i Thailand är vi åter i vardagen.
Jetlaggade. Två nätter i rad har vi vaknat kl 3. Jag är visserligen en nattmänniska men kl 3 är det natt även för mig. Men, man får se det positiva med det också. Johan och jag har fått massor med mysiga samtal när barnen sovit och nu kl 5.25 är jag redo att åka till kontoret 😉

Imorgon fyller Sophie 3 år. Jättespännande.

Jag återkommer inom kort med en reseberättelse och fina bilder.

En forskare ville ta reda på riskerna med medicinering av bipolär sjukdom under graviditet och gjorde en studie.

Slutsatsen blev att oavsett om personen med bipolär sjukdom var medicinerad eller inte så löpte denne en ökad risk för för tidig födelse.

Idag är det papporna som ska hyllas.
Vad är en pappa för dig?

Min egen pappa dog 1991. En evighet sedan. Före Linnéas födelse. Jag har skrivit lite om honom här… Han dog plötsligt, 46 år gammal. Nu är jag 44 år och min man Johan är 47 år. Det blir lite märkligt…

Nu är det framför allt Johan som är föremål för fars dag. Han är den bästa pappan jag kan tänka mig till mina barn. Han är ansvarstagande, ödmjuk, omhändertagande, älskar att lära ut allt han kan till barnen, stöttar dem i allt, har enormt tålamod och sätter alltid barnen före allt annat. Tack för att jag får ha dig som pappa till mina barn!

Till alla er andra skulle jag vilja be er att höra av er till era pappor idag. Särskilt ni som inte har någon kontakt med er pappa. Jag tror att anledningen till att ni inte har någon kontakt är många gånger en serie av missförstånd. Som terapeut hör jag med jämna mellanrum pappor (och mammor) som är så ledsna över att deras barn inte bryr sig om dem. Att de förlorat kontakten med sina barn. De har slutat att höra av sig efter att barnen varit arga, sura eller besvikna. Att de egentligen inte själva velat sluta ha kontakt men att de inte känt att barnen velat ha kontakt med dem.

Och barnen känner detsamma.

Det är oändligt sorgligt när det blir så.

Ta tillfället i akt och kontakta din pappa idag!

Tillägg: Självklart finns det situationer där pappor (och mammor) utsatt barn för olika övergrepp eller neglect. Och alla har rätt att avstå kontakt med den de vill. Det har inte varit min avsikt att förminska dessa upplevelser utan lyfta fram det som är vanligast. Missförstånd.

Läs även andra bloggares åsikter om fars dag, pappa, min pappa