Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…
Tack snälla alla ni som har mailat uppmuntrande ord och kommenterat här på bloggen. Det betyder mycket för mig. Bloggen ger mig perspektiv till tillvaron när jag ser att det är många som som följer mig och när du som läser delar med dig av dina tankar. Det är märkligt hur mycket det faktiskt kan […]
Jag vet ju att det är en berg-och-dalbana. Men när det är uppåt så tror man ju ändå, man hoppas ändå, att det ska hålla sig. Man blir tagen på sängen att man ramlar ned. Just nu är det bara jobbigt. Orkar helt enkelt inte. ”Skiter i allt och det skiter jag i…” Var det […]
Häromdagen var jag hos min sjukskrivande läkare. Han sa att han tycker att det har gått lite för fort för mig. Mmm… Jag vet. Jag försöker sörja effektivt men jag vet ju att det inte finns några genvägar. När jag var hos min psykolog senast för två veckor sedan kom vi överens om att jag […]
Om man har förlorat ett barn ska man väl inte kunna känna sig glad? Ändå har jag faktiskt gjort det de senaste två dagarna. Inte hela dagarna, men ändå ett betydligt högre sinnestillstånd än på mycket länge. Jag kan vakna på morgonen och känna lust. Lust att göra saker. Jag har mycket mer kraft över […]
Något annat som var så bra som min kloka psykolog sa till mig var detta med sorgebearbetning. Sorgen är som en tung, vass sten som knager i bröstet. Den är från början nästan omöjlig att bära för att det är så smärtsamt. Den kommer alltid att finnas kvar där inne. Men, med tiden börjar det […]
Ännu en måndag. Det är dagen i veckan som det är flest aktiviteter. Jonas har engelskaglosförhör, gymnastik, gitarr och scouterna. Oscar har gitarr och simning. Så det är mycket som ska med till skolan och många skjutsningar fram och tillbaka. Emelie är tillbaka i sin studieort igen och är entuiastisk över sina studier. Det är […]
Jag är förvirrad. Men jämfört med hur det var precis när hon tagit sitt liv är jag ju mycket mindre förvirrad. Saker och ting har blivit mer förståeligt. Men som jag skrivit tidigare undrar jag lite vem hon var egentligen. Uppenbarligen var hon inte alls den person jag trodde. Vem är det jag sörjer egentligen? […]
Jag jobbar hela tiden för att hitta balansen mellan att sörja och att vara här och nu i det liv som finns här. Den här veckan har det blivit mycket Linnéa. Mycket ältande bakåt. Flera mycket givande, men jobbiga möten. Jag har samtidigt jobbat mer än tidigare. Jag är trött. Gränserna för vad jag orkar […]
Jag läser bloggar som mammor till barn som dött skriver och jag har kontakt med många andra som förlorat sina barn. De allra flesta skriver endast gott om dem, som om barnet vore fullständigt felfritt. Det är inte fel. Tvärtom så är det fullständigt naturligt eftersom det är så vi fungerar vi föräldrar. Vi minns […]
Vad många det är som har förlorat ett barn. Jag hade verkligen inte någon aning om hur vanligt detta var när jag inte själv var i denna situation. Man pratar ju inte om det särskilt mycket. Man är rädd, vet inte hur man ska förhålla sig. Jag tycker att det är bra när media tar […]
