Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…
Vila i frid Linnéa Det är svårt att inte gråta när man ser hur hennes vänner har satt ihop bilder på henne. Ja, vad säger man. Man vill bara skrika rakt ut!!! Läs även andra bloggares intressanta åsikter om linnéa, självmord, vacker, suicid
Linnéas anteckning från maj: 1. Ledsen 2. Sluta. Du är dum. Du överdriver. Du är fånig. 3. Nej. Jag är ledsen! 4. Hah! Blir du ledsen för det!? Du är svag! Du kan inte ens ta hand om dig själv. 5. Men man får ju känna det man känner. 6. Tss. Vem har lurat i […]
I Läkartidningen nr 42/2008 kan vi läsa utvärderingen av Lex Maria anmälningarna de senaste åren. Från och med februari 2006 ska alla självmord som inträffar i anslutning till sjukvården Lex Maria-anmälas till Socialstyrelsen. Detta har lett till en kraftig ökning av antalet Lex Maria fall. I 2/3 av fallen har man funnit brister, framför allt […]
Vad är det som är skamligt med att någon tar sitt liv? Uppenbarligen är det fortfarande tabu med självmord. Det är naturligt att man ställer sig frågan varför. Vad var det för mörka hemligheter som den här familjen hade? Svaret är: Inga. Precis som i de allra flesta fall av självmord. Leenas dotter Aino. Lisas […]
Ännu en måndag. Det är dagen i veckan som det är flest aktiviteter. Jonas har engelskaglosförhör, gymnastik, gitarr och scouterna. Oscar har gitarr och simning. Så det är mycket som ska med till skolan och många skjutsningar fram och tillbaka. Emelie är tillbaka i sin studieort igen och är entuiastisk över sina studier. Det är […]
Jag är förvirrad. Men jämfört med hur det var precis när hon tagit sitt liv är jag ju mycket mindre förvirrad. Saker och ting har blivit mer förståeligt. Men som jag skrivit tidigare undrar jag lite vem hon var egentligen. Uppenbarligen var hon inte alls den person jag trodde. Vem är det jag sörjer egentligen? […]
Jag jobbar hela tiden för att hitta balansen mellan att sörja och att vara här och nu i det liv som finns här. Den här veckan har det blivit mycket Linnéa. Mycket ältande bakåt. Flera mycket givande, men jobbiga möten. Jag har samtidigt jobbat mer än tidigare. Jag är trött. Gränserna för vad jag orkar […]
Jag läser bloggar som mammor till barn som dött skriver och jag har kontakt med många andra som förlorat sina barn. De allra flesta skriver endast gott om dem, som om barnet vore fullständigt felfritt. Det är inte fel. Tvärtom så är det fullständigt naturligt eftersom det är så vi fungerar vi föräldrar. Vi minns […]
För ett och ett halvt år sedan blev vår familj inbjuden till en släktträff i Tyskland. Min pappa kom ursprungligen från Tyskland så det är den sidan av släkten som finns där nere. Linnéa såg fram emot träffen. Hon höll kontakt med ett par av sina sysslingar sedan förra träffen för 6 år sedan och såg […]
4 månader är ingen lång tid. Det fattar jag ju. Men det känns som en evighet. I morse var det första frosten… När hon dog var det väldigt varmt. Däremellan har det gått en hel sommar. 4 månader utan mitt barn. Hur är det möjligt? Hur kan jag överhuvudtaget fortsätta leva? Det är märkligt. Det […]
