Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Kategori: livet

Mammografi

15 oktober, 2008 (13:15) | allmänt, barn, livet, sjukvård | av: Ludmilla

Jag fick som många andra kvinnor en kallelse till mammografi för några veckor sedan. Min omedelbara reaktion blev att jag blev förnärmad. Varför får JAG en kallelse till mammografi? Precis som att jag skulle vara så ”gammal”. Sedan mindes jag att jag faktiskt fyllt 40 år och att man faktiskt då är så ”gammal”. Och […]

Jag har fått läxa…

13 oktober, 2008 (21:08) | acceptans, barn, död, Linnéa, livet, Mindfulness, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Ännu en måndag. Det är dagen i veckan som det är flest aktiviteter. Jonas har engelskaglosförhör, gymnastik, gitarr och scouterna. Oscar har gitarr och simning. Så det är mycket som ska med till skolan och många skjutsningar fram och tillbaka. Emelie är tillbaka i sin studieort igen och är entuiastisk över sina studier. Det är […]

Positivt tänkande

9 oktober, 2008 (17:38) | allmänt, livet, Mindfulness, tröst&hopp | av: Ludmilla

Jag skjutsade barnen till skolan, som vanligt. När Jonas hoppat ur och jag skulle köra till Oscars hållplats körde jag uppenbarligen emot trottoarkanten. Det small till och sedan påpekade Oscar att bilen lutade åt vänster. Jag tyckte inte alls det… Detta var i bästa lämnningstid där fullt med mammor och pappor gick med sina barn […]

Oktober…

1 oktober, 2008 (12:05) | acceptans, allmänt, livet, Mindfulness, psykiatri, självmord, sjukvård, sorg&saknad, tröst&hopp | av: Ludmilla

Det är höst nu. Det är liksom odiskutabelt när det är oktober. Jag har svårt för hösten. Allt dör… vissnar… Sorligt! Mörker. Kyla. Människorna drar sig inom sitt skal och stänger dörrarna. Går i ide. Man vet att det tar lång tid innan det blir vår. Jag reflekterar över var jag är någonstans. Just nu […]

Nytt liv

28 september, 2008 (10:23) | allmänt, livet, tröst&hopp | av: Ludmilla

Igår åkte jag och pojkarna och hälsade på en liten flicka, 1 vecka gammal. Allt sätts på sin spets. Liv och död. Hon var med inne i magen på Linnéas begravning. Här har ett nytt liv börjat sin bana i vår värld. Förväntan. Så ny, så oförstörd. Mammans glittrande ögon, lycklig, stolthet över sin förstfödda […]

Förändrad

26 september, 2008 (8:51) | acceptans, Linnéa, livet, sorg&saknad | av: Ludmilla

När jag tänker på Linnéa nu, tänker jag mer på hennes som hon var innan hon blev sjuk än hur hon var de sista månaderna. Det har faktiskt gått längre tid efter hennes död nu än den tid hon var sjuk. När jag tänker på Linnéa nu så ser jag den glada, positiva och entusiastiska […]

Jag vill inte veta…

22 september, 2008 (10:44) | allmänt, Linnéa, livet, självmord, sorg&saknad, tonåringar | av: Ludmilla

Vissa saker vill man inte veta. Det räcker liksom som det är. Jag fokuserar om. Tänker på Linnéa som den positiva person hon var utåt. Jag läser i hennes dagbok från aug 2008, dvs Linnéa är 13 år: ”Problemet är inte problemet, problemet är din attityd till problemet! Allt handlar om hur du ser på […]

Idag har jag ”inte”…

15 september, 2008 (19:43) | acceptans, död, Linnéa, livet, sorg&saknad | av: Ludmilla

Idag har Johan inte väckt Linnéa kl 6.30. Han har inte heller dukat frukost till 5 utan till 4. Jag har inte krockat med Linnéa i tvättstugan när vi letar efter rena kläder. Jag har inte småpratat med henne vid frukostbordet, och hon är inte heller så där surmulen som hon brukar vara på morgonen. […]

Metamorfos

15 september, 2008 (8:12) | livet, sorg&saknad, tröst&hopp | av: Ludmilla

Ännu en måndag… och jag stannar upp… Jag förstår att jag aldrig kommer att bli densamma igen. Kanske blir jag någon mycket bättre. Kanske blir jag bara en spillra av mitt forna jag? Hur ska jag veta? Jag känner hur jag har blivit en puppa. Inuti håller hela jag på att lösas upp av starka […]

Vad är jag? Finns jag?

21 augusti, 2008 (22:42) | Linnéa, livet, sorg&saknad | av: Ludmilla

Smärta. Nej, inte morgon igen… Låt mig fortsätta sova i evighet. På natten är vi tillsammans. På natten finns inget hemskt. På natten är det bara lugn och skönt. På morgonen kommer det direkt. Smärtan som sätter sig i magen. Jag vill inte gå upp. Jag vill inte vakna. Tvingar mig upp. Måste upp. Påminner […]