Jag har ju varit bortrest och har missat den senaste veckans debatt kring Marcus som tog sitt liv inför sin webkamera. Han skapade en tråd på ett forum och förklarade att han tänkte ta sitt liv. Ingen tog honom på allvar först.
Jag blir MYCKET illa berörd.
Har bestämt mig nu för att ta livet av mig genom att hänga mig.
Har testat lite att strypa mig själv och hur det känns.
Tog lite smärtstillande för några minuter sedan… väntar just nu på att det ska börja verka.
Har satt på min webcam med ett program som gör en dump varannan sekund och slängt upp en ftp där bilderna hamnar, kommer posta IP:Port och inloggningsuppgifter innan jag genomför det.
Någon försöker föra en dialog med honom och ber honom berätta om sig själv.
Jag är en kille på 21 år.
Jag har ett bra liv, pluggar i min egen takt, egen lägenhet, bra inkomst från försäkringskassan (aktivitetsersättning + bostadstillägg).
Har aspergers syndrom / högfungerande autism.
Är överdrivet sårbar (känslomässigt)…
Har rätt dålig social förmåga vilket gör mig till en något ensam person.
Tycker att jag har haft en bra uppväxt trots mycket krångel i skolan.
Makes no sense att jag vill ta livet av mig? Nä jag vet
Några minuter senare lämnar han datorn och tar livet av sig framför webkameran. Efter ett tag ringer någon polisen, men killen har varit död i mer än en halvtimme när de kommer – fortfarande är webkameran på.
Många har diskussionerna på nätet varit. Särskilt angående att folk inte reagerade tillräckligt snabbt. Men, tydligen finns det ”troll” som låtsas och många självmordstrådar öppnas hela tiden, som därför mattat av reaktionerna.
Detta väcker många frågor och funderingar hos mig:
-Självklart går först mina tankar till Marcus familj och hans vänner. Jag tänker på hur de mår. Hur länge de har kämpat med Marcus mående och hur rädda de varit för att han skulle ta sitt liv. Hur chockade de nu är i sin stora sorg. Vad de har framför sig. Och hur det känns att han visat upp det hela på nätet. Hur skulle jag känna det att se Linnéa ställa sig framför tåget på film? Hu, vilken fruktansvärd syn…
-Jag funderar självklart också i medicinska termer. Vad hade han för diagnos förutom Aspergers syndrom. Vilka mediciner fick han och vilken hjälp fick han. Hade man gjort det man kunde?
-Är det en rättighet att ta sitt liv? Man pratar ibland om rationella självmord. Finns de? I detta fall verkar det ha varit ett överlagt beslut av en förnuftig människa. Eller, var det ångest som var obehandlad som drev honom att göra det?
-Vad gjorde att han ville exponera sin död på internet? Varför vill man göra det?
-Ska det vara tillåtet att lägga upp sitt självmord på internet? Men om man vill förbjuda det -hur skulle man kunna förhindra det? Och hur ska man kunna straffa personen som gjort det… Nu finns bilderna spridda över hela världen och även mina barn skulle kunna klicka på fel länk och se hur en människa tar sitt liv.
Man vet att självmord ökar om kunskapen om hur man gör och medlet för metoden finns till hands. Det betyder att vi nu har en instruktionsfilm på internet om hur man hänger/stryper sig. Det är otäckt! Hur många fler kommer att göra det nu när de vet hur man gör?
Eller… gör det tvärtom så att tabut kring självmord minskar om man exponerar det så här? Kanske fungerar det som ett avskräckande exempel när man ser hur otäckt det ser ut?
Självmordssiter har jag skrivit om förut. De borde inte vara tillåtna enligt mig.
(Michael Westerlund har skrivit en avhandling om ämnet. ) Tyvärr kan vi inte förbjuda dessa groteska sidor som detaljerat ger information om hur man ska gå tillväga och t ex hur man ska finna modet…
Vad ska man göra för att hitta modet att ”gå hela vägen”?
Man går igenom mänga känslor när man tar ett sådant här svårt belsut. Det finns många saker att tänka på och om man ska hänga kvar i en dag till eller inte? Ibland har man bestämt sig, men finner ändå att modet sviker när stunden kommer.
Detta finns helt tillgängligt för alla de som vill.
Det ÖKAR risken för att personen kommer att genomföra det istället för att se en annan utväg.
Självmord är en permanent lösning på ett tillfälligt problem.
Detta är så sant som det är sagt!
Vad gör man då om man har någon i ens närhet som vill ta livet av sig?
Här finns en informationsbroschyr från NASP…
1 Gör någonting nu
Om du är orolig för att någon som du känner tänker på att ta livet av sig ska du räcka en hjälpande hand nu. Du kan rädda ett liv. Förutsätt inte att det blir bättre/går över utan hjälp eller att han/hon söker hjälp på egen hand.
2 Var medveten om dina egna reaktioner
En naturlig reaktion hos dig själv kan vara en känsla av panik och önskan att ignorera situationen och att hoppas på att den försvinner av sig självt. Du kan också ha ett behov av att omgående hitta en snabb lösning för att få honom/henne att må bättre.
Dessa sätt att reagera på är vanliga. Om du tycker att det känns övermäktigt, ta hjälp av någon som du litar på.
3 Var tillgänglig
Tillbringa tid tillsammans med honom/henne och uttryck din omsorg och omtanke utan att vara dömande, arg eller upprörd. Be honom/henne berätta – lyssna noga. Låt det ta den tid det tar. Nalkas försiktigt – backa om du blivit för närgången. En del problem känns mer hanterbara när man har satt ord på dem.
4 Fråga om självmord
Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt, men du visar att du har lagt märke till något och har lyssnat. Det är viktigt att visa att du bryr dig och att han/hon inte är ensam. Att tala om självmord kommer inte att ge någon idén att ta livet av sig. Att prata om självmord uppmuntrar istället till att tala om känslorna och känns ofta som en lättnad. Gå inte med på att behålla någons självmordstankar som en hemlighet.
5 Kontrollera säkerhet
Om någon tänker begå självmord är det viktigt att veta hur mycket och länge dessa tankar har funnits. Du kan till exempel ställa följande frågor:
• Har du tänkt ut hur och när du ska begå självmord?
• Har du medel eller tänkt skaffa dig medel att utföra din plan?
• Vilken hjälp har du tillgång till för att må bättre och att känna dig trygg?
• Fråga också hur du kan hjälpa och stötta honom/henne för att finna stöd, livsglädje och kraft hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen inre styrka.
6 Fatta beslut om vad du ska göra och hur ni ska lösa den nuvarande situationen
Nu när du har tagit reda på hur det står till med hans/ hennes säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att övertyga honom/henne att skaffa professionell hjälp – eller åtminstone ta ett första steg till trygghet som kan vara en partner, föräldrar eller nära vänner. Det är endast genom att samtala med personen om vad det är som pågår som denne kan få den hjälp som behövs.
8 Förmedla hopp – trösta – be om ett löfte
Självmordstankar återkommer ofta och när de gör det är det viktigt för personen ifråga att kunna be om hjälp och berätta för någon om sina känslor. Be personen lova att be om hjälp. Det gör det mer sannolikt att han/hon faktiskt gör det. Visa ditt engagemang och din vilja att förstå – förmedla hopp.
9 Ta hand om dig själv
Du som hjälper någon som har självmordstankar måste se till att ta hand om dig själv, eftersom det är känslomässigt påfrestande att vara ett stöd till någon som är självmords- benägen och särskilt under en längre tid. Se till att du inte är ensam med detta, att du har någon att tala med, till exempel vänner, familj eller någon som är professionell.
10 Stanna kvar
Självmordstankar försvinner inte utan att den självmords- nära personen upplever någon form av förändring i livet. Livssituationen, känslorna och tankarna kring suicid kan förändras. Upplevelsen av stöd kan vara en hjälp att hantera självmordstankarna. Det är viktigt att familj, vänner och andra viktiga personer finns kvar på ett aktivt sätt. Självmordstankar försvinner inte av sig själva. Man behöver hjälp att ta sig ur självmordstankar. Du kan hjälpa.
Det är viktigt att försöka fortsätta hålla dialogen med den som är självmordsbenägen så att den akuta impulsen ger med sig. Sedan gäller det att få personen att söka hjälp. Om personen är i färd med att ta sitt liv är det polisen man ska ringa. Polisen kan då hämta personen och enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) föra personen till psykiatrisk klinik där en läkare får bedöma situationen.
Om du har lite mer tid och känner dig osäker på om personen är självmordsbenägen kan du ringa till psykakuten och rådgöra med dem. Försök att få personen att ta emot hjälp. Det finns flera ställen man kan vända sig till om man inte vill åka till psykakuten.
Du kan hjälpa personen att förbereda sig inför samtalet när han/hon har bestämt sig för att tala med någon. Erbjud dig att följa med. Efter samtalet måste du kontrollera att frågan om självmord togs upp samt fråga om vilken hjälp som erbjöds. Hjälp personen att följa upp de rekommendationer som givits.
• Nationella hjälplinjen: Telefon 020-220060. Alla dagar 13–22.
• Barnens rätt i samhället (BRIS): Barnens telefon 0200-230230. Vuxnas telefon om barn 077-1505050.
• Linje 59 – funderingar kring bi- och homosexualitet: 020-595900.
• SPES – för dig som förlorat någon anhörig: 08-345873. Alla dagar 19–22.
• Röda Korset: 0771-900800. Alla dagar 14–22.
• Jourhavande kompis (Röda Korset): 020-222444.
• Jourhavande medmänniska: 08-7021680. 21–06.
Källa: NASP
Läs även andra bloggares åsikter om självmord, ta livet av sig, ta sitt liv, avsluta livet, suicid, suicidprevention, självmord på internet
