Ludmillas Blogg

Idag har jag haft möte med min handledare på NASP (http://ki.se/suicid) angående den studie jag gjort med 116 föräldrar som förlorat ett barn i självmord. Jag har sammanställt resultaten och ska nu finslipa den rapport som jag skrivit.

Jag kommer att publicera mina resultat här på bloggen också.

Läs även andra bloggares åsikter om föräldrar som förlorat barn i självmord, suicid, självmord, sorg, kris

Ikväll sänds ett radioprogram om Helena Lundbäck i programmet ”Verkligheten” i P3 kl 18.03

129 000 kr har kommit in på kontot nu.

Vill du också stötta Helena så får du gärna sätta in ett bidrag, litet eller stort, på Nordea: 3039 22 11122.

Läs även andra bloggares åsikter om Helena Lundbäck, Rädda liv eller följa lagen?, Verkligheten i P3, cancerbehandling, insamling

Fråga: Varför heter det ”brittsommar”? Har det någon koppling till namnet Britt? Eller har det något med britterna att göra?!!

Svar: Brittsommar kallas en period med varma, soliga och sommarliknande dagar under hösten. Uttrycket hänger samman med den heliga Birgitta och Britta, som har namnsdag den 7 oktober. En del menar därför att det bara är perioder just runt den 7 oktober som kan kallas brittsommar. Men uttrycket har kommit att få en så pass vid betydelse att många pratar om brittsommar redan i slutet av augusti. Britterna (som alltså inte har något med saken att göra) kallar sin motsvarighet för ”Indian summer”.

Ur Klarspråkskollens månadsbrev

Konserten för Helena Lundbäck drog in drygt 66 000 kr!!

Nu har vi 126 628 kr. Det känns helt fantastiskt bra. Men, operationen kostar alltså 500 000 kr, så det är en en bit kvar.

Alla bidrag är fortfarande välkomna. Insamlingen kommer att stänga om ca 2 veckor.

Vill du också stötta Helena så får du gärna sätta in ett bidrag, litet eller stort, på Nordea: 3039 22 11122.

Läs även andra bloggares åsikter om Helena Lundbäck, insamling, cancer,

Lovisa 14 år, våldtogs och blev utsatt för ryktesspridning efteråt. För att hon skulle kunna berätta sin version satte hon ihop den här filmen och la ut på facebook. Starkt!

Läs även andra bloggares åsikter om våldtagen, sexuellt utnyttjad, våldtäkt

Under dagen igår och idag kommer fler och fler inlägg om momsen på simskolor. Det som har förvånat mig är att skatterättsexperten som uttalar sig från Skatteverket pratar om att ”om syftet med undervisningen är att lära sig att simma ska det vara 6% moms”. Ja, precis så borde det vara. Men så säger hon: ”men om verksamheten är mer babysim eller minisim ska det vara 25% moms”.

Då undrar jag vad hon tycker är skillnaden mellan babysim, minisim och simskola. Vad är syftet med babysim enligt henne? Vad är syftet med minisim enligt henne?

Det är så tydligt att hon inte har en aning om vad de olika begreppen innebär. Och det är inte heller så konstigt, för det är så olika beroende på vilken verksamhet man tittar på. Det är nämligen total begreppsförvirring:

Babysim
Babysimskola
Babybad
Babyplask
Plask och Lek
Simlekis
Minisim
Minisimskola
Crawlsimskola
Simskola

Jag brukar roa mig med att fråga simlärare om vad de ovanstående begreppen betyder för dem och det brukar bli livliga diskussioner. Ingen har nämligen samma definition av de olika orden och det är olika åldrar för olika personer i de olika grupperna med samma namn. Man har olika typer av verksamheter och man kallar dem olika saker.

Skatteverket måste alltså sätta sig ned med den proposition som låg till grund för den nya momslagen och försöka förstå vad syftet med lagen var. Man ville dra en skiljelinje mellan aktiviteter som gjordes för nöjes skull och idrottsaktiviteter.

Om syftet med verksamheten är att lära barnet att simma är det alltså idrott, dvs momsbeläggas med 6%.

Riksidrottsförbundet definierar:
”idrott som en fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra”
”Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.”
Dessa definitioner tjänar som vägledning i bedömningen av vad som är idrott momsmässigt.

Ur Riksidrottsförbundets idéprogram ”Idrotten Vill” från 2009:

”Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar 13-20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och ger barnen tillfälle att pröva på olika idrotter. Att ge barnen möjlighet till allsidig idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott. I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat ofta tjänar som sporre.”

Således är leken ett moment i barnidrott och leken ska alltid ske på barnens villkor. Vidare framkommer att även i breddidrott avsedd för ungdomar och vuxna är hälsa trivsel och välbefinnande normgivande.

I idéprogrammet står också:
”Allas rätt att vara med
Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ur¬sprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksam¬het.”
Således kan idrottsverksamhet bedrivas för personer i alla åldrar utifrån sina förutsättningar. Således kan man bedriva idrottslig simverksamhet för barn i alla åldrar, även babyar, och idrottandet ska då anpassas utifrån barnets förutsättningar.

Riksidrottsförbundet skriver också:
”Idrott för barn
Med idrott för barn avser vi idrott upp till och med tolv års ålder. I barnidrotten får barnen leka och pröva på olika idrotter och därigenom utveckla fysiska grundfärdigheter. Barnets all¬sidiga utveckling är normgivande för verksam¬heten.”
”Forskning visar att en allsidig motorisk träning i unga år har en positiv inverkan på idrottspres¬tationerna senare i livet.” Det är således viktigt med en allsidig motorisk träning i unga år oavsett vilken idrott man senare ägnar sig åt.

Riksidrottsförbundet uppger vidare:
”Riktlinjer Idrott för barn
• Idrott för barn ska bedrivas ur ett barnrättsper¬spektiv och följa FN:s konvention om barns rät¬tigheter (Barnkonventionen).
• Idrott för barn ska vara lekfull, allsidig och bygga på barnens egna behov och förutsättnin-gar samt ta hänsyn till variationer i utvecklingstakt.
• Idrott för barn ska utformas så att de kan lära sig idrotten och få ett livslångt intresse för den.
• Idrott för barn ska i första hand bedrivas i en¬kla former i närområdet.”
Således skall idrottsutövandet för barn vara allsidigt, lekfullt och utformat så att man tar hänsyn till barnets utvecklingstakt.

Läs även andra bloggares åsikter om skatteverket, momsregler, idrottslig verksamhet, moms på idrott, moms på simskola, moms på babysim, moms på minisim, moms på småbarnssim

I maj 2012 fattade regeringen, i överenskommelse med SKL, ett beslut om 870 miljoner kroner per år för att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som redan drabbats.

Den tidigare 4-årsperioden 2007-2011 har nu utvärderats. Läs hela utvärderingen här…

Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en
jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och
omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa.
Återkommande uppföljningar och utvärderingar indike­
rar att denna målsättning inte fullt ut återspeglas när det
gäller målgruppens nuvarande situation. Mot bakgrund
av detta har regeringen gjort en omfattande satsning på
att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för
personer med psykisk ohälsa. Under perioden 2007–2011
har regeringen avsatt ca 3,7 miljarder kronor.

Läs mer här…

Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera statens psykiatrisatsning 2007–2011. Staten har fördelat 3,6 miljarder kronor till 40 projekt som ska förbättra vården, vardagen och valfriheten för psykiskt funktionsnedsatta personer.

Statskontorets utvärdering visar att:

Förutsättningarna för en mer kompetent vård och omsorg har förbättrats, bl.a. genom att 100 000 utbildningsplatser ordnats för personal.
Möjligheterna att följa upp den psykiatriska vården har förbättrats, bl.a. genom nya kvalitetsregister och förbättrad inrapportering av data från vården.
Psykiatrisatsningens olika sysselsättningsprojekt har medverkat till att det är fler utförare som erbjuder mer sysselsättning och att det är fler sysselsatta 2011 än vad det var 2007.
Statskontoret konstaterar även att det funnits brister i genomförandet av psykiatrisatsningen:

Regeringen överdimensionerade psykiatrisatsningens första fas 2007–2011. Beroende på vilka antaganden som görs hade mellan 20 och 40 procent av de medel som regeringen anvisat till projekten inte använts vid utgången av 2011. Regeringen har i många fall underskattat svårigheterna att få igång verksamhet. Många projekt har varit försenade. Förseningarna har berott bl.a. på att det saknats sysselsättningsplatser och på konkurrens mellan olika utbildningar.

Uppemot 1,3 miljarder kronor av anvisade medel i psykiatrisatsningen hade antingen inte återrapporterats eller var fortfarande oförbrukade vid utgången av 2011. Statskontoret anser att kontrollen över medelsanvändningen varit svag.

Regeringens satsning för att få ner antalet självmord blev en rejäl flopp skriver Dagnes Medicin. I regeringens psykiatrisatsning de senaste fyra åren har inte en enda åtgärd fokuserat på självmorden. Detta trots att målet har varit att få ner antalet självmord i samband med vårdkontakt med 30 procent.

SvD

På SKLs hemsida kan man läsa mer om vad som händer inom området…

Läs även andra bloggares åsikter om regeringens psykiatrisatsning, självmord, suicidprevention,

Som jag berättat tidigare har vi initierat ett upprop mot skatteverkets inställning att man inte kan bedriva simundervisning med barn under 6 år. För mig som ägnat så mycket tid och engagemang att utveckla just simundervisning för den här åldersgruppen känns det absurt.

Skatteverket anser å ena sida att det är innehållet i undervisningen som ska avgöra om man ska beskattas med 25% moms (rekreation, vattenlek) eller 6% (simundervisning). Å andra sidan har man sedan en kammarrättsdom i våras infört en ny slags skiljelinje som säger att det inte ska handla om innehållet utan om åldern.

Men om det är åldern som ska avgöra vilken momssats som ska tillämpas så finns det ju många andra idrotter som också ska klassas om – som t ex dansskolor, tennisskolor, fotbollsskolor osv. Om man inte anser att barn under 6 år kan utöva idrott så kommer ju dessutom föreningarna inte att fortsätta vara momsbefriade.

Jag har fått veta att brevet vi skickat styrts om till finansdepartementet. Men från regeringen har jag inte hört något ännu. Igår och idag har jag pratat med mängder av journalister.

Ett inslag ser du här ovan.

Läs även andra bloggares åsikter om Linnéas Simskola, moms, idrottslig verksamhet, 6 eller 25% moms

Cancersjuka Helena Lundbäck har som jag skrivit om många gånger blivit nekad behandling på den privata kliniken UCC i Uppsala.

Initiativtagaren och cancerkirurgen Haile Mahteme lämnade Akademiska Sjukhuset i våras för att han ansåg att det var patientosäkert med så långa väntetider. Han ville erbjuda snabbare vård i privat regi och startade egen klinik.

Av någon anledning har Uppsala som enda landsting valt att inte remittera patienter till kliniken några hundra meter bort utan skickar cancerpatienterna istället till Frankrike. Där kostar den speciella operationen för cancer spridd till bukhinnan (suger baker metoden) tre gånger så mycket som i Sverige.

Till slut valde Helena att ändå opereras i Uppsala. Att vara borta från familj och inte kunna språket kändes otryggt. Men då måste hon betala själv. 500 000 kr kostar det.

Helena mår bra efter operationen och all synlig cancer är borta!

Min man Johan och jag startade i somras en insamling. Vi har fått in 56 050 hittills.

Imorgon hålls en stödkonsert där alla intäkter går till insamlingen. Det är kören Gloryfires som sjunger i Missionskyrkan i Uppsala kl 19.00.

Johan och jag har aldrig träffat Helena och känner inte heller någon på UCC.
Men vi har åsikter om hur man behandlar patienter från landstingets sida och vi vet hur utsatt man känner sig när man har en cancersjukdom där man inte vet hur länge man finns kvar för sin familj.

Vill du också stötta Helena så får du gärna sätta in ett bidrag, litet eller stort, på Nordea: 3039 22 11122.

En femtedel av landets kvinnliga läkare har stressrelaterade besvär till följd av arbetet, enligt en rapport från Arbetsmiljöverket.

Ungefär en femtedel av läkarkåren har haft någon form av besvär det senaste året relaterade till arbetet, enligt Arbetsmiljöverkets rapport »Arbetsorsakade besvär 2012«.

Den absolut övervägande delen av dessa problem har att göra med stress eller psykiska påfrestningar. En femtedel av de kvinnliga läkarna har sådana stressrelaterade problem. Motsvarande andel för manliga läkare är 15,8 procent. För hela läkarkollektivet blir siffran 17,8 procent. Det är en hög andel personer med stressrelaterade besvär jämfört med andra yrkesgrupper. Det kan till exempel jämföras med hela gruppen av yrken som kräver teoretisk specialistkompetens – där är andelen 11,4 procent, och för samtliga yrken i rapporten är siffran 7,8 procent. Snittet för kvinnor i samtliga yrkeskategorier är 10 procent, det vill säga att stressrelaterade besvär är dubbelt så vanliga bland kvinnliga läkare som hos yrkesverksamma kvinnor i allmänhet.

Även vad gäller andra typer av besvär finns uppgifter om läkare i rapporten. 3,4 procent av kåren har haft besvär på grund av arbetsolycka, 3,8 procent har haft problem med påfrestande arbetsställningar och tung manuell hantering och omkring 2 procent har haft besvär relaterade till bildskärmsarbete. Knappt 3 procent har haft besvär i hals, nacke, axel eller arm.

Undersökningen genomförs vartannat år av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Frågor om besvär kopplade till arbetet ställs till ett slumpmässigt urval av personer sysselsatta i olika yrken.

Elisabeth Ohlin på Läkartidningen

Läs även andra bloggares åsikter om arbetsorsakade besvär, stressrelaterade problem, stress, psykiska påfrestningar, arbetsmiljöverket, läkares arbetsmiljö