Ludmillas Blogg

Igår fick jag ett present från Japan. Det var från finaste Fumi. Jag skrev om henne här… när hon gav mig 1000 vikta tranor för att jag skulle bli frisk från cancer. Det fungerade! 😉

Nu fick jag fjärilar. Fjärilar är för oss Linnéa, och Fumi tänker på oss nu när det börjar närma sig dödsdagen.

Så otroligt omtänksamt!!

Tack snälla söta Fumi!

Läs även andra bloggares åsikter om sorg, Fumi, origami, fjärilar, Linnéa

Livet är nu

Vad roligt det är att så många har beställt min bok, Livet är nu.
Jag har fått besked om att den kommer i slutet av nästa vecka. Då skickar jag den till alla er som beställt, tillsammans med en faktura. Jag ser fram emot feed-back.

Jag vill betona att denna bok handlar inte om självmord eller om mig och min historia. Utan är skriven till ungdomar som mår dåligt eller helst redan innan de mår dåligt.

Undersökningar visar att ungdomar mår allt sämre. Den upplevda ensamheten ökar trots internets möjlighet till ökade sociala kontakter. Beslutsångesten och pressen på att ”lyckas i livet” växer i takt med att valmöjligheterna ökar. Ungdomar som mår psykiskt dåligt vill inte gärna visa hur de mår eftersom de då känner sig misslyckade jämfört med den lyckade bilden av sitt liv som de satt upp. Att söka hjälp ses som en svaghet och är stigmatiserande.

Den här boken vänder sig till äldre barn och yngre ungdomar för att ge dem verktyg som hjälper dem att hantera livets olika svårigheter när de sen kommer. Tanken är att lära sig dessa färdigheter redan innan problemen uppstår.

En bra ålder att läsa boken från är från 11 år och sen upp i hela tonåren. Även vuxna kan läsa boken med stor behållning. Att läsa boken tillsammans med sin förälder eller gemensamt i skolan är mycket värdefullt eftersom de olika berättelserna lätt väcker associationer till egna erfarenheter som man då kan diskutera.

Hoppas att den kommer att kunna göra skillnad!

Läs även andra bloggares åsikter om Ludmilla Rosengren, Livet är nu, ungdomar som mår dåligt, tonåringars psykiska hälsa,

Självmorden ökar i Europa som en följd av den pågående ekonomiska krisen”, skriver två journalister den 15 april i New York Times. Orsakerna bakom ett självmord är ofta flerfaldiga, men det finns flera studier som visar samband mellan ekonomisk stress och ökad självmordsfrekvens. Journalisterna har hämtat sin information bland annat från en studie av David Stuckler, publicerad i Lancet 2009, rörande ekonomiska krisers effekter på allmänhetens hälsa.

Tyvärr, skriver journalisterna i New York Times, är det svårt att få fram en dagsaktuell bild av situationen i Europa eftersom självmordstatistiken i många länder ligger flera år bakåt i tiden. Men man kan ändå rapportera att självmordsfrekvensen har ökat kraftigt i Grekland, Irland och Italien, länder som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen. Greklands statliga statistik anger en ökad självmordsfrekvens på 24 % från 2007-2009 och i Irland steg under samma period självmordsfrekvensen med 17 %, och självmord som kunnat knytas till ekonomiska svårigheter, uppges ha ökat med 52 % i Italien, skriver journalisterna. Man hänvisar även till en irländsk psykologisk autopsi studie av Ella Arensman vid universitetet i Cork och hennes medarbetare. Forskarna har intervjuat efterlevande anhöriga till 190 självmordsoffer som suiciderat under de ekonomiskt turbulenta åren 2008 till mars 2011. Majoriteten av de döda var män med en medelålder på 36 år.

Omkring 40 % av självmordsoffren hade varit arbetslösa vid dödsfallet och omkring 32 % hade varit hantverkare. Enligt Arensman hade de flesta av självmordsoffren en komplex problembild med ekonomiska bekymmer, arbetslöshet, spruckna äktenskap och relationer samt ensamhet.

Läs även andra bloggares åsikter om självmord, ekonomisk kris, självmordsfrekvens

Amerikanska forskare har studerat överdödligheten i självmord för läkare. Med användning av det amerikanska registret över våldsamma dödsfall (NVDRS, the National Violent Death Reporting System) har forskarna tagit fram demografiska, medicinska, psykiatriska och psykosociala variabler för personer som avlidit genom självmord.

Materialet omfattade 31 636 självmordsoffer, varav 203 identifierades som läkare. Läkare som suiciderat, var signifikant äldre och de hade även varit gifta i högre utsträckning än vad som varit fallet för självmordsoffer i andra yrkesgrupper. Att ha haft arbetsrelaterade problem var en signifikant riskfaktor för läkare, men inte för icke-läkare. Bland psykosociala riskfaktorer fann man att förekomsten av problem på arbetsplatsen bidrog signifikant till självmord bland läkare (OR 3,12; 2,10 – 4,63, p<0,0005)). För icke-läkare var förlust av nära anhörig eller vän en betydande riskfaktor, men inte för läkare. Skjutvapen var den vanligast använda självmordsmetoden såväl för läkare som för icke-läkare. Läkare hade signifikant högre halter av bensodiazepiner, barbiturater och antipsykotika jämfört med andra yrkesgrupper, men det saknades uppgifter om ifall läkemedlen hade överdoserats avsiktligt eller använts i terapeutiskt syfte. Även om det var sannolikt att läkare hade haft en depressiv sjukdom, saknades stöd för att depressionen behandlats farmakologiskt. Resultaten stöder tidigare iakttagelser att arbetsrelaterade orsaker och fördomar gentemot psykisk sjuklighet kan hindra läkare från att söka adekvat behandling för sin depression och sina självmordstankar, skriver författarna.

Bakgrund
Självmordsfrekvensen bland läkare är högre än normalbefolkningens och så har det varit i flera decennier. En av de första artiklarna om överdödligheten för alla dödsorsaker hos läkare, publicerades redan 1881 och skildrade det riskfyllda livet för läkare i dåvarande England och Wales. Men stora förändringar har skett och läkare och andra akademiskt utbildade yrkesgrupper har sedan flera årtionden tillbaka en lägre dödlighet än den övriga befolkningen när det gäller somatiska sjukdomar. Huvudorsakerna tros vara en förbättrad livsstil och förändrade rökvanor, men läkares hälsorelaterade utbildning och höga socioekonomiska status bidrar sannolikt. Men när det gäller självmord är förhållandet det omvända. Sedan 1960-talet har en rad studier bekräftat att självmordsfrekvensen är högre bland läkare jämfört med normalbefolkningens och högst är den för kvinnliga läkare. En översikt från NASP 2006 visar att självmordsrisken för kvinnliga läkare i Sverige var högre inte bara jämfört med befolkningen, utan även jämfört med andra akademiker (NASP, Självmord bland läkare 2006). En norsk översikt av alla dödsorsaker för norska läkare mellan åren 1960-2000 redovisar en överdödlighetskvot (Mortality Rate Ratio; MRR) på 1,77 (95 % CI 1,45 -2,16) för manliga läkare och 2,93 (1,70 -5,04) för kvinnliga läkare jämfört med den övriga befolkningen (Aasland et al BMC Public Health, 2011).

Amerikanska forskare har genom en registerstudie sökt finna möjliga förklaringar till den högre självmordsfrekvensen bland läkare. Det amerikanska registret över våldsamma dödsfall (NVDRS, the National Violent Death Reporting System) bygger på uppgifter från bland annat dödsattester, rättsmedicinska undersökningar och patientjournaler. Forskarna använde registret för att ta fram demografiska, medicinska, psykiatriska och psykosociala variabler för personer som avlidit genom självmord. Man tog även fram information om utbildning, yrke, alkohol – och drogberoende samt information om vilka självmordsmetoder som använts (Gold et al 2013).

Resultat
Läkare som suiciderat var signifikant äldre och medelåldern var 59 + 16 år jämfört med 47 + 17 år för övriga självmordsoffer (p<0,00005). 85 % av läkarna och 81 % av icke-läkarna var män. Vid dödsfallet var en högre andel av läkarna gifta jämfört med icke-läkarna (61 % vs 41 %). Det fanns en något ökad risk för förekomst av psykisk sjukdom hos läkare jämfört med andra yrkesgrupper, OR (Odds Rate) var 1,34 (95 % CI 1,01-1,81; p=0,045), men det fanns ingen signifikant skillnad avseende samsjuklighet och depressiva symtom.

Bland psykosociala riskfaktorer fann man att förekomsten av problem på arbetsplatsen bidrog signifikant till självmord bland läkare (OR 3,12; 2,10 – 4,63, p<0,0005)). En nära familjemedlems eller en väns död eller att ha upplevt en kris under de senaste två veckorna var riskfaktorer för icke-läkare, men inte för läkare.

Slutsatser
Bakomliggande orsaker för en läkares självmord skiljer sig i flera avseenden från dem för andra yrkeskategorier. Den läkare som suiciderar har med stor sannolikhet brottats med något yrkesrelaterat problem, snarare än att ha upplevt ett dödsfall i nära familj eller vänkrets eller ha genomgått en kris av något slag. En läkares självbild är ofta fokuserad på yrkesrollen, skriver författarna. För en person vars personlighet och identitet i stor utsträckning hänger samman med arbetet kan problem på arbetsplatsen kännas betydligt mera hotfullt än för en person som inte på samma sätt identifierar sig med sin yrkesroll. Även om läkarna sannolikt hade haft en depression vid tidpunkten för självmordet, så fanns det inget som talade för att de fått en farmakologisk behandling för sin depression. Fyndet överensstämmer med uppgifter ifrån andra studier som beskriver att många läkare misstror sekretessen kring psykiska hälsoproblem och därför helt undviker professionell vård.

Leslie Sinclair, skriver i en kommentar till Golds artikel i februarinumret av Psychiatric News att opublicerade data från studien visat att 81 % av läkarna och 79 % av övriga yrkesgrupper hade en förstämningssjukdom som depression, dystymi eller bipolär sjukdom. Men för en läkare är behandling för psykisk sjukdom stigmatiserande. I många amerikanska stater anses en psykisk sjukdom vara lika begränsande för att utöva läkaryrket som att ha ett alkohol eller drogberoende (Sinclair 2013).

Christine Moutier och forskare vid San Diego School of Medicine, University of California, San Diego, USA redovisar i Academic Medicine sina resultat från ett webbaserat suicidpreventivt program för läkarstuderande och läkare. Programmet bestod av två delar: en screening med bedömning och remittering för vård och en utbildningsdel. Som screeningsinstrument användes Patient Health Questionaire (PHQ-9) och informationen var anonym och konfidentiell. Av 2860 e-post-utskickade inbjudningar blev 374 besvarade. Man fann att 101 personer (27 %) hade en PHQ-9 > 15, vilket enligt definition innebar att det fanns en hög risk för depression och/eller självmord. 48 av dessa personer remitterades till professionell psykiatrisk bedömning.

Källa: Nasp

Läs även andra bloggares åsikter om läkare och självmord, suicidrisk hos läkare, läkares självmord, suicid läkare

Camilla har levt både i livets värsta lyx som toppmodell och popstjärna och som hemlös. Hon har varit inlagd på psykiatrisk klinik under långa perioder pga av hennes självmordsbenägenhet. Långsamt, långsamt har hon kommit tillbaka till livet.

I kvällens avsnitt av Livet blir bättre på TV3 berättar hon om sitt liv och hur hon kom tillbaka. I slutet av avsnittet håller hon ett tal inför SPES (Suicidprevention och efterlevandestöd), dvs personer som mist någon i självmord. I den delen finns även jag med som jag skrev om här…

Tillsammans med Camilla och Anders Glisén har vi utvecklat ett koncept (ICare Prevention) som tidigt ska fånga upp de som mår dåligt och snabbt slussa dem till rätt instans.

Jag har tidigare skrivit om Camilla här:
Camillas bokrelease
Adjö det ljuva livet och att förhindra självmord
Let´s Dance
Rösta på Camilla
ICare Prevention
Camilla Henemark

Läs även andra bloggares åsikter om Livet blir bättre, Camilla Henemark, Anders Glisén, ICare Prevention, ICP, självmord, suicidprevention

Igår blev jag intervjuad av två reportar, den ene från SVT och den andre från TV4. Man hade uppmärksammat DN Debatts artikel som Barnombudsmannen Fredrik Malmberg och psykologen Åsa Landberg skrivit. De förordar att man ska göra en utredning kring barns självmord som upphäver sekretessen mellan myndigheter för att lättare se orsaken och kunna ta nytta av det i det förebyggande arbetet. Lagen heter Lex Bobby och föreslås nu gälla även barns självmord. Mycket bra initiativ tycker jag!

Enligt rapporten Folkhälsan i Sverige 2013 tog 124 barn och unga i åldern 15–24 år livet av sig varje år 2009–2011. För barn under 15 år handlar det om fem barn varje år.

Sedan början av 1990-talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper, utom i den yngsta. Bland barn och unga vuxna har självmord istället blivit något vanligare. Det är djupt oroande. Enligt en översikt från Karolinska Institutet (KI) visar ytterst få länder inom EU en tendens som liknar den i Sverige. Utvecklingen i Sverige beträffande självmord bland unga skiljer sig från de flesta andra EU-länder, och förtjänar enligt KI ”speciell uppmärksamhet”.

Här är inslaget i SVT, Rapport:
http://www.svtplay.se/video/1119430/6-4-19-30?dela=1

Här är inslaget i TV4:

Läs även andra bloggares åsikter om lex bobby, Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, barns självmord, suicidprevention, självmord, suicid, tvintervju, dn debatt,

En journalist från Hemmets Veckotidning vill skriva om en som mist ett barn, om förlusten ur perspektivet; hur orkar man, efter en sådan ofattbar tragedi fortsätta vara en bra förälder åt sina andra barn.
Hur blir man ”normal” igen? Är det överhuvudtaget möjligt?

Är det någon som är intresserad av att vara med?

Läs även andra bloggares åsikter om intervju, mista barn, förlust, sorg

Vet du vad Aspergers syndrom är?
Jill fick diagnosen Aspergers syndrom som 10-åring och berättar att hon fått väldigt mycket stöd både av skola, vård och familjen. Och det har gjort hela skillnaden för henne. Det är viktigt att vara öppen och se möjligheterna i de olikheter som vi människor har!

Läs mer om Aspergers syndrom i Andreas gästinlägg här… eller här på Attentions hemsida.

Fler inlägg om Asperger här på min blogg:

Mot alla odds

Jag är inte dum i huvudet, jag har Aspergers syndrom
I rymden finns inga känslor

Läs även andra bloggares åsikter om aspergers syndrom, autism, neuropsykiatri

Jag blev intervjuad av TV4 i Västerås i förra veckan för att man har tydligen märkt ett minskande intresse i området vad gäller babysim. Vi på Linnéas Simskola har ju påverkats starkt genom skatteverkets beslut att höja momsen för oss från 6 till 25% så just vad gäller vår simskola så har det blivit en minskning av deltagare.

Men jag har frågat runt på andra simskolor och det verkar inte vara någon generell trend i Sverige än i alla fall. Men om momsförändringen får genomslag på fler ställen så kommer det självklart att påverka fler familjer.

Skriv under namninsamlingen här…

Läs även andra bloggares åsikter om Linnéas Simskola, moms på simskola, simskolor, babysim, småbarssim, barnsim

Australien 2006

Det är ju inte femte året. Det är det sjätte året som börjar nu.

Jag är tidsvill. Den 30 maj har Linnéa varit borta i fem långa år. För fem år sedan levde hon fortfarande. Hon mådde inte bra. Hon isolerade sig mer och mer. Inte bara från mig utan från oss alla. Det är femte gången som jag går igenom det som hände. Nedräkningen fram till dödsdagen.

Vill du läsa vad som hände så har jag återgivit det i detalj dag för dag här i bloggen under 2009 på motsvarande datum.

Nej, det gör inte lika ont längre.
Sorgen ligger inte på utsidan.
Det är i stort sett läkt.

Men saknaden är precis lika stor som tidigare.
Varför gjorde du det Linnéa?
Hur kunde du lämna oss så här?

Läs även andra bloggares åsikter om Linnéa, självmord, ta livet av sig, ta sitt liv, suicid